Bland jungfrur och våfflor

Bland jungfrur och våfflor

Den 27 mars infaller Jungfru Marie Bebådelsedag. En dag som för oss i Sverige numera kanske är något höljd i dunkel. Vad är det egentligen vi firar och varför äter vi våfflor?

Text: Matilda Eklöf

Målning: John William Waterhouse

Jungfru Marie Bebådelsedag, också kallad vårfrudagen, är en årlig kristen högtid. Den firas till minne av när jungfru Maria, genom ärkeängeln Gabriel, fick veta att hon skulle bli havande och föda Jesus. Ordet bebådelse betyder förebud eller förutsägelse.

Bebådelsedagen är en av de två ursprungliga så kallade Mariadagarna som fortfarande firas inom Svenska kyrkan. Förutom bebådelsedagen firas också Kyndelsmässodagen till minne av hur Maria bar fram Jesus i templet i Jerusalem. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition och under medeltiden firades mellan fem och sex av dessa dagar som helgdagar i Sverige.

Inom den katolska kyrkan firas bebådelsedagen den 25 mars, nio månader innan juldagen. I Svenska kyrkan firas dagen på den söndag som infaller 21 till 28 mars.

Mariakulturen

Under medeltiden framstod jungfru Maria som en av de viktigaste bibliska figurerna och en moralisk förebild. Hennes dygder och oskuldsfullhet lyftes ofta fram inom kyrkan och hon ansågs vara en av de främsta medlarna mellan människan och Gud. Därför var det också ofta till henne folket vände sig för att be om nåd och förlåtelse.

Sin upphöjda roll till trots får vi egentligen veta ganska lite om Maria som person. Förutom vid bebådelsen och i julevangeliet där hon har en central plats, är hon bara med ett fåtal gånger till i Bibeln. Berättelsen om Jungfru Marie Bebådelse är den händelse där vi får reda på mest information om henne.

Efter reformationen på 1500-talet kom Maria att ta allt mindre plats inom den svenska kristendomen och den nyfödda protestantismen. Inom den katolska och ortodoxa teologin har Maria dock fortfarande en framträdande roll och tillbeds som ett helgon.

Vårfru blev våfflor

Förr kallades Jungfru Marie Bebådelsedag kort och gott för Vårfrudagen. I folkmun har det med tiden omformats till våffeldagen och en ny tradition var född. Våffeldagen infaller dock, till skillnad från den kyrkliga söndagen, alltid den 25 mars.

Våfflorna i sig är ingen ny mattradition utan den frasiga maträtten har ätits i Sveriges sedan åtminstone 1600-talet. Från början gräddades de i saxliknande, rektangulära järn över öppen eld. Våfflorna förblev fyrkantiga fram till 1800-talet då runda våffeljärn infördes för att bättre passa de runda hålen i de nya gjutjärnsspisarna. Då uppstod också den hjärtform vi är vana vid idag.

Våfflor hör våren till. I och med ljuset återkomst så var tillgången på både ägg och mjölk förr i tiden som störst under våren. Hönorna satte igång att värpa i vårsolen och kornas mjölkproduktion ökade av att de fick beta av det nya, gröna gräset. Våren var därför den perfekta tiden att grädda våfflor.

Publicerad den 29 mars 2022

Hej livet nr 1 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och de livsfrågor som många bär på. I det här numret möter du Erik Elias Ekström, siminstruktören Ida, det vilda Norrköping och mycket mer!

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 1 2022