Visst gör det ont när knoppar brister

Visst gör det ont när knoppar brister

När våren nalkas är det många som känner sig lyckligare och mer energifyllda. Ljuset kommer tillbaka och energin laddas upp. Men för en del blir det tvärtom. Hur kommer det sig att vissa blir nedstämda och tyngda av våren? Vi pratade med Cecilia Rastad som har koll på ämnet.

Text: Matilda Eklöf

Illustration: Malin Singelsö

Våren är det lilla livets tid. Medan trädens grenar fylls av nyvakna blekgröna blad och blommornas stjälkar trotsigt bryter sig genom den frusna marken, vaknar världen upp från sin vinterdvala. Naturen kommer till liv och många med den.

Det är en tid som talar om pånyttfödelse och hopp. Men det är också många som känner sig ledsna, trötta och nedstämda när våren kommer. Var tionde person i Norden drabbas av vårtrötthet. Den som är vårtrött kan känna sig både trött och nedstämd, trots att vårljuset ger energi.

Cecilia Rastad är sjukgymnast och har arbetat länge inom psykiatrin. Hon har forskat på effekten för ljusterapibehandling vid vinterdepressioner. Numera är hon pensionerad men har både forskat och doktorerat inom ämnet. Hon förklarar att vårtrötthet hänger ihop vårljuset påverkar våra hormoner, signalsubstanser och dygnsrytmen i kroppen.

– Människan har en inbyggd klocka som ser till att vår medfödda dygnsrytm fungerar. Det är ett helt system som ständigt är igång för att anpassa den yttre tiden till den inre så att vi sover på natten och är vakna och aktiva på dagen. Den inre klockan styrs framför allt av förändringarna av ljus och mörker över dygnet och under årstiderna. Hjärnan registrerar ljus och mörker genom signaler från ögonen och det är därför som det är viktigt att ha ljust när man vill vara vaken och ha mörkt när man vill sova. Genom hormoner och signaler till hjärnan håller vi reda på tiden inuti kroppen. När det blir stora förändringar i vår miljö, exempelvis på våren när ljuset kommer tillbaka väldigt snabbt, kan det här systemet hamna i obalans. Det tar helt enkelt ett tag för kroppen att anpassa sig.

Dygnsrytmen styr när vi ska sova och när vi ska vara vakna. När det är mörkt stiger halterna av hormonet melatonin i kroppen och man blir trött. När det blir ljus sjunker melatoninet i kroppen och istället ökar kortisolet som gör att man blir piggare. Det är ett finstämt system och det är inte konstigt att det ibland får lättare störningar, menar Cecilia.

– Ett liknande problem är om man flyger och drabbas av jetlag. De inre systemen inte riktigt hinner med och dygnsrytmen blir rubbad. Då kan det ta några dagar innan kroppen har justerat sig tillbaka till rätt inställning. Samma sak gäller när man ska tillbaka till jobbet eller skolan efter semestern.

Sök hjälp om du mår dåligt

Vår- och vintertrötthet är helt normalt och varar i regel inte speciellt länge, ett par veckor högst. Men om det blir för långdraget eller tungt ska man söka hjälp.

– Det är viktigt att se skillnad på vårtröttheten, som drabbar många och som går över på några veckor, och det som är mer allvarligt. Om man är så nedstämd att man inte orkar göra vanliga saker, om man känner sig deprimerad, då ska man söka vård, förklarar Cecilia.

För den som mår dåligt finns det hjälp att få. Enklast är att kontakta sin vårdcentral och berätta hur man mår. Om man inte är direkt nedstämd utan mer känner sig trött, hängig och kanske har svår att sova, så finns det saker man kan göra själv för att må bättre och bli piggare.

– Dagsljuset hjälper till att snabba på processen på våren. Se till att komma ut, gärna på förmiddagen, och se till att få sol i ansiktet. Det gynnar bildningen av vitaminer, bland annat D-vitamin, som gör att du mår bättre.

Tas upp genom huden

D-vitamin kan tillgodogöras av kroppen via maten vi äter och via solens strålar på huden. Men det är svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin via maten, och eftersom vi i Sverige har begränsat med solljus under vinterhalvåret ökar risken att drabbas av D-vitaminbrist.

– Det är viktigt att just huden kommer i kontakt med solen för att vi ska få de vitaminer vi behöver. När det är kallt täcker man större delen av kroppen med det räcker gott med att ansiktet är framme för att man ska få det solljus man behöver.

Kvinnor som bär heltäckande kläder, exempelvis niqab eller burka, kan därför ha svårt att få tillräckligt med solljus. Även på sommaren när det är som ljusast. Cecilia rekommenderar därför att alla som bär sådana plagg att kollar upp sina D-vitaminvärden på sin lokala vårdcentral. Även gravid löper större risk att drabbas av D-vitaminbrist och bör hålla koll på sina värden.

Den naturliga dygnsrytmen

För att hålla sig pigg är det, förutom att få tillräckligt med solljus, också bra att röra på sig, äta bra och varierat mat, och att försöka hålla den dygnsrytm som är mest naturlig för dig.

– Den naturliga dygnsrytmen är genetisk och något man föds med. Den går inte att ändra men däremot kan den ändras av sig själv under livet. Lite grovt kan man säga att cirka 25 procent av svenskarna är kvällsmänniskor, 25 procent är morgonmänniskor och hälften är någonstans mittemellan.

Cecilia menar att dygnsrytmen också är en social fråga.

– Att vara nattmänniska är ingen sjukdom, det är en naturlig variation. Det kan däremot ställa till problem rent socialt. Det finns en mindre grupp människor i samhället som har det väldigt tufft. Nattmänniskor som måste anpassa sig efter en dygnsrytm som är helt onaturlig för dem.

Men för de allra flesta i samhället så är det inga problem att anpassa sin dygnsrytm.

– Man är lite trött på morgonen men bara man får en chans att komma igång så går det bra. Samma sak gäller vid vårtrötthet. Bara kroppen får en chans att anpassa sig till ljuset så löser det sig.

Publicerad den 29 mars 2022

Hej livet nr 1 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och de livsfrågor som många bär på. I det här numret möter du Erik Elias Ekström, siminstruktören Ida, det vilda Norrköping och mycket mer!

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 1 2022