Bland kullersten och bokomslag

Bland kullersten och bokomslag

Strax sydost om Norrköping ligger Söderköping. En medeltida stad som var ett starkt handelscentrum för sjöfart. Det var innan landhöjningen gjorde det omöjligt för större skepp att ta sig in i staden, och Norrköping seglade om. Men denna lilla idyll är många Norrköpingsbors utflyktsmål, något som Anders Karlin på Söderköpings bokhandel och antikvariat kan vittna om.

Text och foto Malin Singelsö

Vi möts inne i den gemytliga bokhandeln på Storgatan i Söderköping. Kulturarbetaren som blev… ja, kulturarbetare men i egen regi.
– Det var faktiskt något som överraskade mig lite när vi tog över, att det är så många i regionen som använder sig av Söderköping året om. Även till vardags. Och särskilt från Norrköping, vi har många stamkunder från Norrköping. En del åker till Söderköping och klipper sig eller har sin tandläkare här, andra har måndagsfika inbokat eller tar promenader längst kanalen.

Det var en gång

Året var 2013. Anders äldsta dotter hade ett sommarjobb på en restaurang i Söderköping. Anders med sambon Louise hade varit där och ätit. Det var en fin dag i augusti så paret gick en liten vända, som sig bör i Söderköping. När de strosade längst med Storgatan såg de en Till salu-skylt utanför bokhandeln.
– Då sa min sambo, som ibland känner mig bättre än jag själv gör, ”ska vi inte gå in och prata med dem?”. Jag kan fortfarande känna den där känslan när hjärtat tog ett extra skutt.
Sagt och gjort, de klev in i bokhandeln. Sommaren blev höst medan samtalen pågick. I mitten av november var de överens. Anders fick tjänstledigt ett år och den sista november, efter tre dagars praktik, så stod Anders själv bakom disken när julhandeln drog igång.
– Sedan har det snurrat på, man har fått lära sig allt eftersom. Learning by doing. Jag har fortfarande mycket att lära men det gör det roligt.

Hur hittade du modet till en sådan omställning?

– Jag var i ett skede i livet där det var rätt tidpunkt. Jag hade ingen erfarenhet av företagande eller handel. Jag hade jobbat inom museisektorn, på kulturhistoriska museer i hela mitt yrkesliv. Jag hade jobbat länge på samma plats och kände att det kanske var dags att göra någonting annat. Barnen var stora och stod på egna ben. Man hade helt plötsligt mycket mer tid. Och det behövs, det tar mycket tid att vara egen företagare. Ja, det var nog bara rätt tidpunkt, helt enkelt.

En mötesplats

Anders köpte bokhandeln tillsammans med sin sambo, Louise Malmström, men det är Anders som har den som sitt levebröd. Louise har en bakgrund som lärare, har jobbat mycket politiskt och arbetat med folkbildning. Det kombinerat med Anders bakgrund inom kultur- och museisektorn med program och utställningar, ledde till att de redan från början, kanske redan innan de klev in den där första gången i butiken, hade en vision.
– Vi hade redan från början utgångspunkten att vi ville vara en mötesplats kring boken och läsandet. En kulturaktör i Söderköping. En plats för samtal och möten. Vi har författarsamtal, poesikvällar, musik, föredrag och annat.
Anders och Louise satte sin prägel på bokhandeln, som i och med detta också fick ordet antikvariat som tillägg till namnet. Tidigare ägare satsade mer på presentartiklar, kanske för att möta konkurrensen från webbhandeln.
– Men vi kände att ska man ha en bokhandel så måste man tro på boken.
Så det första de gjorde var att ta in fler böcker. Barn- och ungdomsböckerna lyftes fram till främsta rummet. Platsen som frigjordes blev en liten antikvariatsdel.
– Det hade jag nog haft i bakhuvudet sedan långt tillbaka, tänk om man någon gång skulle ha ett litet antikvariat. Det har visat sig vara en bra kombination. Bokhandeln har sin rytm över året med julhandel och bokrea och en stark sommarsäsong med alla turister, medan antikvariatsdelen har en helt annan rytm. När det är lite mellanperiod i bokhandeln har jag mer tid att jobba med antikvariatet och då säljer jag mer där. Jag har återkommande kunder inom vissa områden och specialintressen. Vi försöker hålla en hög nivå i antikvariatet och det känns som vi får fler och fler intressanta förfrågningar om att köpa in böcker.
Anders berättar om hur antikvariatet ger liv åt bokhandeln. De som kommer in i butiken för antikvariatsdelen, de stannar länge och botaniserar. De vill gärna prata lite om litteratur, eller om sitt specialintresse såsom medeltida biskopar eller smalspårig järnväg.
– De vill gärna dela med sig av sina kunskaper. Jag lär mig mycket av alla mina kunder men jag lär mig extra mycket genom antikvariatskunderna.

Är det viktigt för människan med böcker?

Ja, det är jag helt övertygad om. Böcker är en fantastisk uppfinning. Man kan med 29 bokstäver, beroende på hur man kombinerar dem, resa till andra tider och andra platser. Ta del av hur andra människor lever sina liv eller har levt sina liv. Tankar, idéer, underhållning. Det är ju otroligt. De där tecknen på ett papper.
Anders tror att det finns en läsare till varje bok och en bok till varje läsare. Även till de som ännu inte blivit läsare. Du behöver pricka rätt. Det kan vara något intresse som man kan ta sin utgångspunkt i eller läsa en biografi över en människa som varit verksam i något område som man själv är intresserad av. Det gäller att man lyssnar på kunden och ställer frågor. Jag får guida en del butiksbesökare i deras bokval. Anders har inte läst alla böcker i butiken men berättar att han lär sig av kunderna också. Det blir många möten. Du får prata mycket med människor när du står i en bokhandel och många delar gärna med sig av sina läsupplevelser.
– När man står i en bokhandel i en liten stad så lär man känna sina kunder och inser efter ett tag att om Greta kommer och pratar gott om en viss bok, så gillar nog Lena den också. Ibland vill jag nästan sammanföra kunder för jag tänker att ”ni är intresserade av precis samma saker”.

En aktiv kulturscen

Och sammanför människor, det gör den lilla bokhandeln. Bokcirklar är populära och Anders samarbetar med många andra aktörer på orten.
– En fördel med den lilla staden är att det är lätt att hitta samverkan. Ska jag sticka ut hakan så tror jag att Söderköping är den stad i Sverige där det arrangeras mest litterära program per capita. Vi har många samarbeten. Bland annat har vi ett projekt tillsammans med biblioteket som heter Litteraturscen Söderköping, där vi har jobbat mycket med bokcirklar. Vi har också själva en bokcirkel som träffas här i bokhandeln. Vi har dragit i gång en bokcirkel där vuxna läser barn- och ungdomsböcker, också den i samarbete med biblioteket. Det har varit jätteintressant! Först var väl tanken att få lite koll, många som är med i den bokcirkeln har egna barn. Vi insåg sedan att många barnböcker tar upp stora frågor, ibland rent av existentiella frågor, så det blir väldigt fina samtal.
Det finns också en bokcirkel för poesi och en för riktigt tunga klassiker. Då delas en bok upp på kanske fyra fem träffar. De läste Odyssén i våras.
– Den hade jag nog aldrig läst om jag inte haft draghjälp av studiecirkeln. Men den var en fantastisk upplevelse som jag verkligen kan rekommendera. Helt plötsligt börjar man se Odyssén överallt, i andra sammanhang som berättelser och låttexter. Det var jätteintressant! Det blev så lyckat att det fortsätter vi med. Nu är en grupp på gång med att läsa Bergtagen av Thomas Mann.
Minns du din första stora bokupplevelse?
Det finns så många bokupplevelser, i olika skeden i livet. Men en bok som jag tyckte var helt fantastisk när jag upptäckte den första gången, var Narnia. När de gick in i den där garderoben och kom ut i en helt annan värld. Kampen mellan gott och ont. Det var ett storslaget äventyr.

Kärleken till boken

Anders berättar om att han alltid har älskat böcker, läst mycket, hängt mycket på bibliotek och antikvariat. Han växte upp i en liten by i Hälsingland. Där fanns en gammal byskola och i den så fanns det ett bibliotek. Dit fick barnen gå, skriva upp sig i en stor bok och sedan låna böcker.
– Där fanns allt möjligt, det som var nytt då på 70-talet, men också klassiker. Jag gick loss och läste verkligen allt möjligt de där åren då jag var barn och ungdom. Jag minns när mamma och jag åkte till biblioteket i Iggesund som låg nära. Man fick vandra runt där i biblioteket, plocka och sedan gå därifrån med en trave böcker. Kanske utifrån att ett omslag såg spännande ut eller en baksidestext utlovade någonting spännande. Jag kände mig så rik.
Det sägs ju att man inte ska döma en bok utifrån sitt omslag, men hur ska man annars välja? Hur gör du?
– Jag upplever att det är många samtal om böcker idag, både i radio och TV. Det pratas om böcker på många platser. Där får man ofta en liten insikt om vad man kan förvänta sig. Jag själv lyssnar på Lundströms bokradio, Kulturradion eller ser på Babel till exempel.

Vad har ni för planer framåt?

– Dels vill vi vidareutveckla butiksytan, hur vi presenterar böckerna. Vi kommer faktiskt också ta in ett sortiment för skrivande. Fina papper, vackra anteckningsböcker och skrivdon. Det kommer vi smygstarta med redan under hösten och till julhandeln. Vi känner att det saknas i vårt upptagningsområde och finns ett intresse för det. Någonstans där man kan köpa bläck till en reservoirpenna eller ett skrivbordsset. Brittiska anteckningsböcker med William Morris-mönster och så vidare. Och brevpapper! Det kanske är förvånande men många skriver brev, och de blev fler under pandemin. Då är det en njutning att skriva med en bra penna på ett vackert papper. Det ska bli kul att få fixa med och utveckla.

Kan du som avslutning tipsa om en bok för en regnig dag, en sorgsen dag och en lycklig dag?

Anders ropar på Sara, som är hans kollega i butiken.
– Sara, nu får vi hjälpas åt här.

En bok för en regnig dag

Anders och Sara kommer fram till att en tjock, stor berättelse, som till exempel en släktkrönika där man får följa personer från olika tider, är en perfekt bok för en regnig dag.
Kanske På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust, funderar Sara. Fast då behöver man nästan en hel regnig sommar, ler Anders.
Fler tips de kommer fram till för en regnig dag är Haren med bärnstensögon av Edmund Deval, Leoparden av Giuseppe Tomasi di Lampedusa och Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson.

En bok för en sorgsen dag

Anders funderar,
– Det beror på vad det är för sorts sorg. Om man bara allmänt känner sig lite deppig så gillar jag att läsa reseskildringar, och drömma mig bort. Science fiction eller fantasy kan jag också tänka, att bege sig till en helt annan värld, en helt annan plats, utan världsliga bekymmer.
Anders resonerar vidare,
– Sedan kan man ju vara sorgsen för att man varit med om något, man kanske har förlorat någon eller råkat ut för sjukdom. Då tycker jag att det kan vara trösterikt att läsa böcker om det, till exempel om döden. Det finns flera jättefina böcker om döden. Det har kommit en precis, En liten bok om konsten att dö av Ulf Nilsson, som själv blir obotligt och allvarligt sjuk och för anteckningar under sjukdomstiden, som blir tio veckor lång. Ulf Stark, som också bland annat skrivit Kan du vissla Johanna, har skrivit barnboken Rymlingarna, om en pojke som besöker sin morfar som är svårt sjuk och de rymmer tillsammans. En kund som hade förlorat en närstående berättade att hon läste den för honom vid dödsbädden, en liten bit i taget. Det var så himla fint.
När min mamma gick bort läste jag flera böcker om döden. Sven Delblanc hade kommit ut med en som hette Slutord och jag läste också Carl-
Henning Wijkmarks Den stundande natten. Idag är vi så fjärmade från döden, man var närmare den förr. Men det kan hjälpa att läsa om den.

En bok för en lycklig dag

Svårast hittills tycker Anders men Sara tar över,
– En lycklig dag är man kanske öppen för allt? Kanske en riktigt bra feelgood? Detta är kanske lite nostalgi också, men för mig är lycklig läsning när jag läser Muminböcker för min son. Och en lycklig dag är kanske en dag när man ger sig i kast med det där som blivit liggandes i traven?

Läser just nu

Anders säger,
– En novellsamling av Ingvild H Rishøi, en norsk författare. Det är tre noveller, jag har den sista kvar. De är jättebra. Och så har jag börjat på Bergtagen för bokcirkeln.
Sara fortsätter,
– Jag drar ut på den sista novellen i en novellsamling från Solveig von Scholtz som jag blivit helt besatt av. Jag vill helt enkelt inte att boken ska ta slut.
Plötsligt utbrister Anders,
– Ursäkta att jag avbryter men nu kom jag på fler till en regnig dag! Vi, de drunknade av Carsten Jensen. Det var en sådan bok, så som du säger Sara, som jag ransonerade på slutet för den skulle räcka så länge som möjligt. Den var fantastisk. Och så var det också med Salman Rushdie, Midnattsbarnen. Det är böcker för en härlig regnig dag fylld av läsning.

Publicerad den 28 oktober 2022

Liknande artiklar

Hej livet nr 3 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och livsfrågor som många bär på. I det här numret får du bland annat möta konståkaren Nikolaj Majorov, lära dig mer om Sjömanskyrkan som dessutom fyller 90 år i år, besöka den anrika bokhandeln i Söderköping, läsa om sjöfart historiskt i Norrköping och möta dem som möter och har mött sorg.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 3 2022