Andetag för andetag

Andetag för andetag

Pandemin har ökat intresset för att ta tag i saker man förut bara har drömt om. Siminstruktören Ida Royé Moströms kurser fylldes i rekordfart när de öppnades upp igen förra året. Vi får ett snack med Ida under en kväll i simhallen. Ida som själv redan har gått igenom en hel del i sitt liv, och har gjort de förändringar många kanske drömmer om.

Text och foto Malin Singelsö

Klockan är nio på kvällen och utanför de stora fönstren är det mörkt. Men i simhallen råder aktivitet. Ida går utmed kanten, eleverna simmar igång i bassängen. Lite lugnt bröstsim. Någon justerar simlasögonen, en annan drar i badmössan.
– Vi börjar med 4 x 25 pingvin! Ropet skallar genom hallen. Den tidigare mer lugna Ida har ändrat tränarstil från nybörjarna till de mer erfarna i fortsättnings- och träningsgruppen. Nu är det ord och inga visor. Det ska finslipas och förbättras. Där nybörjarna i mer maklig takt övade del för del i den komplicerade frisimningen, läggs nu pusslet efterhand ihop och styrka, snabbhet och kondition läggs till.

Hela kroppen får jobba

– Simning och ridning är idrotter där precis alla muskler i kroppen får jobba. Samtidigt är det skonsamt. Men det är mycket att tänka på i frisim och det är viktigt att man lär sig rätt, så man undviker skador och slitage. Jag tänker att det är lite som att lära sig köra bil. Du kan inte ge dig ut i trafiken och växla, bromsa, gasa, styra och backa direkt, utan man måste få lära sig bit för bit för att sedan börja lägga ihop det. Men på de åtta gånger som min nybörjarkurs är, så kommer man en bra bit.

Uppehållet

Ida själv är livlig och animerad. En person med mycket energi och glädje. Men som hos alla människor, så finns det flera lager. Som liten började hon träna simning, mycket för att storasyster gjorde det. Det gick bra. Mycket bra. Kanske för bra, i en värld där vuxenvärlden inte alltid har fingertoppskänslan för att behålla de stora talangerna. Ida flyttades snabbt upp i åldersgrupperna, och tränade snart med tjejer som var mycket äldre, och distansen till kompisarna, som var en stor del av glädjen i att åka och träna, ökades på. Efter en axelskada och besvikelsen runt den, samt ångesten som hade smugit sig in kring simningen, slutade Ida. Hon satte inte sin fot i en simhall på tio år.
– Min syster och mina föräldrar har gett mig så mycket. De har stöttat utan att ha några krav och har låtit mig göra det jag vill, både som aktiv och när jag valde att sluta. Alla gånger det skjutsats till simhallen, alla träningstimmar. Mitt liv bestod då bara av att träna, gå i skolan, äta och sova. Det gjorde kanske också att jag inte heller var ute och festade, drack alkohol eller rökte, jag var fullt upptagen med min grej. Men vilket stöd mina föräldrar har varit, jag hade inte klarat av något av det utan dem. Jag vill verkligen att de ska veta det. Tack pappa och mamma.

Vägen tillbaka

Så blev Ida själv mamma. Sonen som också innebar steget tillbaka till simhallen. Han började simma i träningsgrupp och när Ida väl var där igen, ville både dåvarande sambon och andra vänner som tävlade swimrun, få hjälp av Ida med sitt frisim. Ida hittade tillbaka till simningen. Vid den här tiden kämpade hon också med psykisk ohälsa och berättar hur simningen blev räddningen.
– Simning är frihet för mig. I vattnet känner man sig helt viktlös och kroppen jobbas igenom. Jag försökte träna på land under uppehållet, men jag är inte gjord för att springa, vattnet är mitt element.
Andetag för andetag, simtag för simtag, hittade Ida tillbaka till sig själv. Idag jobbar hon som siminstruktör för vuxna på Medley.
– Jag älskar mitt jobb. Simningen är en del, men också att möta så många människor. När en grupp börjar så är de lite osäkra precis som man är på första skoldagen, men sedan släpper spänningarna och de stöttar och peppar varandra. Det är så fint också att jag möter allt från 18-åringar till 85-åringar i mina grupper. Jag har på riktigt haft en 85-årig kvinnlig kursdeltagare som kom till kursen för att förbereda sig för Vansbrosimmet!

Kör, bara kör

Att ha drömmar om att simma och träna simning, kan ibland hindras av tankar kring den egna kroppen och olika ideal. Många känner ett visst obehag inför att mötas i baddräkt.
– Det är så mycket kroppshets idag. Men min hälsning till den som tvekar är att våga! Kör, bara kör. Väl här kommer man se alla möjliga kroppstyper, och själv är jag gravid med mitt fjärde barn. Jag har PT-kunder också, och en gravid kvinna blev så lättad när hon kom till mig för sitt första pass och utbrast att det var så skönt att se någon som såg ut som henne. Hon hade sett en fitnesstjej med noll kroppsfett framför sig och känt lite komplex över det, och där stod jag som vilken tjej som helst. Det är viktigt att träna som gravid, det hjälper kroppen att förbereda sig inför förlossningen, magmusklerna separerar inte lika mycket och går tillbaka fortare efter förlossningen. Och simning är så skonsamt, utan hopp och studs. Jag har simmat samma dag som mina förlossningar startat. Så alla blivande mammor därute, kom och simma!

Downsizing

Ida och hennes man har valt ett lite annorlunda liv. De bor fem personer på 34 kvadrat, med sjätte familjemedlemmen på väg, utan huslån och med mindre arbetstid.
– Vi bara kände att det blev för mycket med ekorrhjulet. Det kändes inte längre rätt med 7-16 jobb och att leva i drömmen om sommarveckor med semester. Vi ville göra det vi älskade och ha tid för varandra i familjen, leva nu. Idag jobbar min man vissa helger och jag jobbar med simningen i den mängd jag trivs med. Min man är snickare också, så vi använder oss mycket av återbruk, och hjälper också andra som vill dra ner på yta och konsumtion.
Ida har märkt att tankar kring hur man vill leva, och vad man vill göra med sitt liv, har väckts hos många under pandemin. Många har tagit steget och bestämt sig för att göra det där de drömt om.
– När vi öppnade upp igen var det rusning till mina kurser. Vi fick fullbokat direkt och långa reservlistor. Jag tror att man kanske fick upp ögonen för hur skört livet är och ville inte längre vänta med att göra det
man önskade.

Publicerad den 28 mars 2022

Liknande artiklar

Hej livet nr 1 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och de livsfrågor som många bär på. I det här numret möter du Erik Elias Ekström, siminstruktören Ida, det vilda Norrköping och mycket mer!

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 1 2022