Det vilda Norrköping

Det vilda Norrköping

Stefan Arrelid är ordförande i Naturskyddsföreningen och har tidigare jobbat som naturpedagog. Under flera år körde han Ekobussen med mål att låta människor upptäcka naturen omkring oss. Och man behöver inte åka långt. Djuren och naturen finns mitt i staden. Vi behöver bara börja titta efter.

Text Annelie Tollerå
Foto Niclas Fasth

Stefan berättar att det finns mer naturliv i staden än vad vi kanske tänker oss. Det kan dessutom vara lättare att få syn på det vilda livet inne i staden än ute på landsbygden. Ibland blir djuren extra uppmärksammade, som de bävrar som har flyttat in i centrum och som har blivit lite av kändisar i tidningarna.

-Så länge djuren hittar mat och boställen, så struntar de i om de befinner sig på landet eller mitt i staden, berättar Stefan. I vilken utsträckning djuren finns beror rätt krasst på födotillgången.

Fördelar i staden

Det är inte trafiken eller stadens buller som skrämmer djuren. Undersökningar visar att det är människans röst som djuren är allra mest reserverad mot. Men många djurslag har upptäckt att det finns fördelar med att bo inne i staden och då kan fördelarna väga över. Vissa djurslag är dessutom kopplade till människan.

-Råttorna är direkt kopplade till oss, berättar Stefan. Om jag går ut i skogen så hittar jag inga råttor, förklarar han. Ett annat exempel är gråsparvar. Dock fanns de mer hos oss när vi hade mycket hästar eftersom de äter havre som vi gav hästarna som foder. Därför är gråsparvarna inte lika många till antalet som förr.

Strömmens vilda sida

Något som är lite unikt med Norrköping är den vildare sidan av strömmen vid Åbackarna. I många andra städer är det mer tillrättalagt i stadsparkerna, men här har träden har fått vara kvar på ena sidan. Om man tittar efter upptäcker man också att det finns mer fåglar där än på andra sidan av vattnet.

En skyddsvärd och lite ovanligare fågel som finns i Norrköping är Kungsfiskaren. Den lockas till Motala ström just för att förutsättningarna finns med den vildare sidan av strömmen. Den äter fisk och behöver rinnande vatten som inte fryser på vintern och branter där den gräver hål in I sanden och har sitt bo i skrevor.

-Norrköping är perfekt för Kungsfiskaren på så sätt, säger Stefan. Det kan vara svårt att få syn på den, men ibland kan man se den flyga över vattnet. Här finns också Skarv, berättar Stefan. De har ökat i antal. Det är också roligt att upptäcka pilgrimsfalken, som sitter uppe Gullolle eller högt uppe på toppen av Värmeverket och spanar efter byten.

Djurlivet ökar

Djurlivet ser ut att öka i staden. Det har skett positiva saker för naturen, till exempel att vi satsar på mer mångfald i våra trädgårdar. På landsbygden, där en stor och homogen odling har ökat, har djurlivet snarare minskat.

-Man kan också prova att gå ut på natten då det inte är så många människor ute, säger Stefan. Är man ute en natt kan man stöta på fler djur än vad man gör på dagarna.

Att se bävrar inne i centrala Norrköping blir allt vanligare. År 2018 genomförde Tekniska kontoret en utredning kring bävrar i kommunen och kom fram till att det då fanns cirka 12–16 individer.

-Bävern var helt utrotad från Sverige och försvann under slutet av 1800-talet, berättar Stefan. Den utrotades på grund av människans jakt.

Jagades för sitt bävergäll

Människan var ute efter bävergäll, som är ett sekret som bävern lagrar på buken för revirmarkering. Bävergället innehåller ett koncentrat av bland annat salicylsyra, som kommer från bäverns diet på Asp. Bävergället var en viktig medicinalprodukt som man kunde få betala upp till en årslön för.

De bävrar som har kommit tillbaka till oss idag kommer från Norge och ner via Värmland och Jämtland. Idag har populationen vuxit och man räknar med att det finns 100 000 djur i Sverige.

Stefan tror att det bland annat är pandemin som ligger till grund för att människor börjat vistas ute i naturen mer, men trenden startade redan innan pandemin.

Återfår kunskapen

-Man kan tänka att vi människor har blivit mer bortkopplade från naturen idag än förr. Till viss del stämmer det säkert. Men vi ser också en jättestor trend där människor söker sig ut i naturen och återfår kunskapen om den.

Om man vill lära sig mer kan en kikare och en lupp vara enkla tips för att komma igång.

-När man tittar i en lupp på ett träd med lav på barken kan man upptäcka ett helt universum. För mig är naturen själslig ro. Det är konstaterat att hjärtat slår lugnare när vi vistas i den. Jag blir glad av att se djuren och följa dem under årstiderna. Nu längtar jag efter vårens första Sädesärla!

 

Om bävern

Latin: Castor fiber

Längd: 70-100 cm plus 30-40 cm svans

Vikt: 18-22 kg

Kan bli 20-30 år gammal i vilt tillstånd och 35-50 år i fångenskap.

Är framförallt nattaktiv.

Parar sig i februari och en till fyra ungar föds i juni.

Den sista bävern dödades i Sverige 1871.
Den jagades för sitt bävergäll, som var en viktig medicinalprodukt och innehåller salicylsyra från Asp.

Populationen har nu växt från 2200 djur år 1962 till 100 000 djur idag.

Idag har vi en sådant livkraftig population att vi sänder bävrar till Österrike för att hjälpa till med deras etablering.

 

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Publicerad den 29 mars 2022

Liknande artiklar

Hej livet nr 1 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och de livsfrågor som många bär på. I det här numret möter du Erik Elias Ekström, siminstruktören Ida, det vilda Norrköping och mycket mer!

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 1 2022