En port ut i världen

En port ut i världen

När Norrköpings nya rådhus skulle byggas i början av 1900-talet var det inte bara jord och sand som grävdes fram. I leran på Tyska torget hittades också resterna av en harpun från stenåldern och skelettet från en säl. Ett bevis på Norrköpings långa koppling till vatten.

Text: Matilda Eklöf
Foto: Wikimedia commons

Vattnet har alltid spelat en viktig roll i Norrköpings historia. Närheten till både Motala ström och Bråviken ger staden ett mycket gott geografiskt läge och redan på bronsåldern bedrevs lång-
väga handel via Motala ström. Det var via denna väg som brons, smycken och tyger importerades in i landet. Strömmen kom därför att bli en av landets viktigaste handelsvägar.

Därför är det inte konstigt att många också valde att bosätta sig i trakten. I Norrköping finns en av landets största boplatser från bronsåldern med närmare 40 hus. Längst båda sidorna av Strömmen finns också hällristningar från bronsåldern som föreställer bland annat skepp, vapen, djur och fiske-
redskap. Detta visar ytterligare på vattendragets viktiga roll.

En port ut i världen

Norrköping fick sina stadsrättigheter redan 1384 men den första storhetstiden kom i och med Louis de Geers ankomst på 1600-talet. Den nederländske affärsmannen som har kommit att kallas den svenska industrins fader grundade flera industrier i Norrköping, bland annat ett pappersbruk, en klädesfabrik, vapenfabriker och skeppsvarv.

De Geers gärningar förvandlade Norrköping till en utpräglad industristad. Den första av sitt slag i Sverige och med tiden blev Norrköping också landets näst största stad. I och med de växande industrierna blev också hamnen och de fria sjöförbindelserna allt viktigare. Hur skulle man annars kunna skeppa iväg allt som tillverkades? Hamnen var en port ut i världen.

En port ut i världen innebar också en väg in för fienden. Något som Norrköping fick känna på ett flertal gånger genom åren. Många av stadens industrier var dock starkt rustningsbetonade. Norrköpings hamn var stor och det var där som stora delar av landets krigsförnödenheter skeppades ut. De återkommande krigen i Europa var därför visserligen ett hot mot staden men det var också i dem som Norrköping fann en stor del av sin försörjning.

Ett skepp kommer lastat…

Under 1700-talet var Norrköping fortfarande en av landets största städer. 1743 grundades Norrköpings skeppsvarv på Skeppsholmen, norr om Strömmen där det De Geerska varvet tidigare legat. I och med detta väcktes också varvsindustrierna till liv igen. Efter endast tre år hade varvet redan 40 anställda timmermän och varvet byggde alltifrån småfartyg till stora skepp. Under de första tio åren sjösattes minst 30 fartyg.

Norrköpings skeppsvarv var ett av Sveriges få storvarv under frihetstiden. Med tiden växte det fram fler varv i staden, bland annat det Ebersteinska varvet 1784. Grundaren Christian Eberstein kom att göra en kometkarriär och blev en stor profil i Norrköping. Ett tredje skeppsvarv grundades 1795 av Jacob Schotte. Även han kom att göra sig en stor förmögenhet.

…och en ångbåt kommer efter

1812 köpte Olof Hammarsten det, vid det här laget rätt nedgångna, ”Gamla varvet”. Hammarsten drömde om att tillverka ångbåtar och efter att ha sett Sveriges första ångdrivna båt i Stockholm 1816 bestämde han sig på riktigt. På midsommardagen 1820 korsade en ångbåt för första gången Bråvikens vågor.

1841 flyttade AB Motala Verkstad sin varvsindustri till Norrköping. Varvet placerades vid Motala ströms södra sida nedanför Syltenberget. Verksamhetschef för det nya varvet blev landets främsta ångbåtskonstruktör Otto Edvard Carlsund. Carlsund var en sträng ledare som styrde varvet med järnhand. Men han var även snäll och hjälpsam vilket gjorde honom mycket uppskattad. Hans humör var dock oberäkneligt och ledde bland annat till varvets första strejk efter att Carlsund slagit till varvets plåtslagarmästare. Strejken avslutades efter att Carlsund och mästaren senare setts promenera arm i arm tillsammans.

Varvets första bygge var hjulångaren Norrköping som sjösattes 1844. Under detta år tillverkades också en propellerångare till den ryske tsaren Nikolaus I. Motala varv blev med tiden landets största varvsindustri med cirka 600 anställda. Under en tioårsperiod runt mitten av 1800-talet levererades inte mindre än 93 ångbåtar från varvet i Norrköping. Detta var fler än vad varven i Stockholm och Göteborg tillverkade tillsammans.

Internationell uppmärksamhet

I och med grundandet av Motala varv så fanns det nu två storvarv i Norrköping med ångbåtar som specialitet. Statistik från 1850 visar att den svenska ångbåtsflottan, näst efter Storbritannien, var den största i Europa under det året. Många av flottans ångbåtar tillverkades i just Norrköping.

Carlsunds fartyg och Norrköpings hamn blev inte bara uppmärksammade i hemlandet utan fick också internationell uppmärksamhet. Ett av hans fartyg, som hade kolliderat med en berggrund, fick sin tillknycklade förstäv utställd på British Museum i London. Motala Verkstad förekommer också i Jules Vernes bok En världsomsegling under havet. En av bokens huvudkaraktärer, kapten Nemo, beställer stäven till sin ubåt just därifrån.

En av varvets riktigt stora triumfer kom dock på 1870-talet. Under denna tid hade oljeindustrin börjat ta fart på riktigt. Det uppstod dock problem när oljan skulle fraktas. Att frakta oljan i de kvantiteter som krävdes visade sig vara svårt med dagens fartyg. Motala varv löste problemet genom att börja tillverka tankbåtar, en helt ny och revolutionerande uppfinning som kom att kopieras världen över.

Slingriga inseglingsleder

Allt eftersom teknikutvecklingen gick framåt blev skeppen större och större. Runt sekelskiftet hade de börjat bli så pass stora att den slingriga inseglingsleden in till Norrköpings hamn började ställa till med problem. Skeppen var helt enkelt för stora för att kunna navigera säkert in till staden. Detta var en bidragande anledning till att Motala Verkstad 1892 valde att flytta sin verksamhet till det större varvet i Göteborg. Varvet hade också haft det kämpigt ekonomiskt under en längre tid och reorganiserades efter en konkurs.

Det skulle komma att dröja ända fram till 1962 innan problemet med inseglingsleden löstes i och med invigningen av Lindökanalen. Kanalen som leder in till Norrköpings inre hamn är sex kilometer lång varav hälften är utgrävd på land. Den kortade ner infarten till hamnen med lite drygt fem kilometer. Planer på en kanal genom Lindöhalvön hade funnits sedan 1700-talet.

En gammal tradition

Idag är Norrköpings hamn en av Sveriges allra största hamnar. Hit kommer skepp från världens alla hörn med fartyg som har seglat över alla världens hav. Sjöfarandet och hamnarbetet är för en Norrköpingsbo en tradition lika gammal som marken hon står på. Oavsett om det gäller stenåldersharpuner, bronsåldersimporter, skeppsvarv, rysshärjningar eller ångbåtar har vattnet alltid funnits med och med tiden format Norrköpings historia. En droppe i taget.

Publicerad den 28 oktober 2022

Hej livet nr 3 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och livsfrågor som många bär på. I det här numret får du bland annat möta konståkaren Nikolaj Majorov, lära dig mer om Sjömanskyrkan som dessutom fyller 90 år i år, besöka den anrika bokhandeln i Söderköping, läsa om sjöfart historiskt i Norrköping och möta dem som möter och har mött sorg.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 3 2022