Hoppets historia

Hoppets historia

Genom historien har människan ofta satt sin tro till hoppet. Denna ogripbara känsla som startat otaliga revolutioner, satt skepp i segel och hjärtan i brand i tusentals år. Men hur har synen på hoppet sett ut ur ett historiskt perspektiv och hur har det påverkat oss?

Text Matilda Eklöf
Foto Wikimedia Commons

Hoppets historia är i mångt och mycket också människans historia. Det är historien om drömmar, ogripbara men ändå universella tankar om förändring, frälsning och en ljusare framtid.

Den engelske poeten Alexander Pope skrev redan på 1700-talet att ”hoppet lever för evigt inom människans bröst”. En mening som framställer hoppet som något självklart eller till och med primitivt. Självklart, och ändå finns det så många olika sorters hopp. Hoppet om ett evigt liv, om att finna lycka, framgång, kärlek och bekräftelse.

Hoppet och religionen

I Sverige och resten av Europa var kyrkan länge den styrande makten i samhället och religionen kom därmed också att ha ett starkt inflytande på kultur och vetenskap. Den västerlänska synen på hopp är därför till stor del grundad i kristendomens definition av ordet: en blandning av en längtan efter något och en förväntan om att en gång få motta det.

Hoppet utgör inom kristendomen, tillsammans med tro och kärlek, de tre gudomliga dygderna som behövs för att uppnå frälsning. Hoppet står i denna definition för något större, en länk till det eviga livet och frälsningen.

Med tiden har synen på hopp som en dygd kanske bleknat men tanken på hoppet som en väg till ett bättre liv och någon slags frälsning lever kvar än idag. Det är till hoppet människan vänder sig i tider av oro, det är hos hoppet människan har sökt stöd och tröst.

Tider av hopp

Den engelske författaren C.P. Snow myntade uttrycket ”tider av hopp” (eng. Times of Hope) som en förklaring på perioder i historien när hoppet verkar ha varit extra starkt inom samhället. Han beskrev en sådan period, 1920-talet, som en tid när ”politiskt hopp, internationellt hopp, laddade luften vi andades som en elektrisk ström laddar ett batteri”.

Människans historia är kantad med sådana perioder där hoppet har varit extra stark och dessa tider har kommit att få stor påverkan på vår historia. Ofta har dessa tider lett till revolutioner och stora förändringar. Den amerikanska frihetsdeklarationen 1776, de världsomspännande revolutionerna 1848, den politiska vänstervågen som startade 1968 och Sovjetunionens fall 1989. Dessa kumulativa tider av hopp har en tendens att spridas från ett land till ett annat och kan därmed snabbt få världsomspännande proportioner.

Ett av de mest kända fallen av detta är just USA:s frigörelse från Storbritannien 1776 där självständighetsförklaringen har kommit att bli en av världens främsta symboler för just frihet och hopp. Med tiden kom USA också att symbolisera en annan del av hoppets historia: drömmen om ett nytt liv.

Drömmen om ett nytt liv

Immigrantens dröm om ett nytt liv, ett bättre liv, på en ny plats är kanske en av de vanligaste skildringarna av hoppet. Att lämna allt för en osäker framtid som kanske kan bli bättre än det som är och varit.

Drömmen om ett bättre liv personifieras kanske bäst i den guldrusch och våg av immigration som svepte över USA under mitten av 1800-talet och fram till 1920-talet. Miljontals människor från hela världen sökte sig till USA för att bygga upp en ny framtid och uppfylla den amerikanska drömmen. I Sverige flyttade cirka en fjärdedel av landets befolkning utomlands under denna tid. En femtedel av dem återvände, men de flesta blev kvar.

Hoppet om ett nytt, bättre liv kan också hittas i olika frihetsrörelser under 1900-talet, exempelvis den amerikanska medborgarrättsrörelsens kamp för svartas rättigheter under 1960-talet. Då var det inte frågan om att flytta och skapa sig ett nytt liv på en annan plats utan det handlade istället om att skapa frihet och rättvisa i ett land som förtryckte en stor del av sin befolkning.
Denna kamp har ofta kommit att symboliseras av människorättsaktivisten Dr. Martin Luther King Jr. och hans tal från 1963 där han förklarade sin vision och sitt hopp om en framtid där vita och svarta kan leva som jämlikar. En dröm om ett nytt och bättre liv. Ett hopp om framtiden.

Men vad händer med framtiden då? Hoppet sätter egentligen alltid sin tro till framtida skeenden. Det ingår i själva definitionen, en längtan efter något och en förväntan att något ska komma. Slutet på 1800-talet innebar en ny attityd gällande framtiden. Från att ha setts som en del av ett oundvikligt öde kom framtiden att ses som mer öppen och möjlig att forma.

Idag är tanken på att vi kan forma vår egen framtid och vårt eget liv ingen märklig idé utan ses snarare som en självklarhet. Vi ställer våra hopp till framtiden. Nya drömmar att drömma, nya vägar att ta, nya människor att träffa och ny teknik att uppfinna. En formbar framtid.

Just nu är kanske den mest aktuella formen av hopp tanken på ett vaccin och en värld bortom pandemin. Under det gångna året har tanken om hopp och drömmen om ett bättre liv varit mer närvarande än någonsin i våra liv. Mycket känns svårt men vi får lita på hoppet så som människan alltid gjort genom historien. Lita på att i botten av Pandoras ask finns alltid hoppet kvar.

Publicerad den 4 juni 2021

Hej livet nr1 2021

Tema: Hopp

Hoppet bär oss genom utmaningar och svårigheter. I detta numret står vi inför påsken, en högtid som berättar att det finns hopp om att livet kommer åter även i de mörkaste stunder. Möt människor och livsberättelser där hoppet har en central roll.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr1 2021