Påsken – en salig blandning

Påsken – en salig blandning

Genom historien har människor på olika sätt velat fira hur livet, på ett nästan magiskt och obegripligt sätt, får ny kraft. Liksom de flesta av våra traditioner består påsken av en blandning av både folkliga och religiösa föreställningar och seder. Påsken är kyrkoårets största högtid och firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Påsken är också tiden då vi njuter av det spirande nya livet i den annalkande våren. Vi har lyft fram några av påskens symboler för att fundera på vad de egentligen betyder.

Text Annelie Tollerå

Illustration Matilda Eklöf

Påskägg

Ägget är en symbol för nytt liv, både för den spirande våren med allt liv som vaknar, såväl som Kristi uppståndelse. Tidigare var det inte tillåtet att äta ägg under påskfastan. När det blev dags för påskfirande fanns plötsligt en massa ägg eftersom hönsen hade börjat värpa igen efter vinterns uppehåll. Traditionen att måla påskägg är mycket gammal. Genom att färga äggen eller måla på dem ville man markera deras stora betydelse och de kunde ges bort som presenter till nära och kära. Från slutet av 1700-talet blev det populärt med konstgjorda ägg, till exempel i glas, porslin eller metall. Ibland kunde man hitta en liten överraskning i dem och under början av 1900-talet började konditorier tillverka chokladägg. Även idag ger vi bort ägg, vanligtvis i form av pappägg fyllda med godis. Att fira nytt liv är något som människor har gjort i de flesta kulturer och traditioner.

Påskharen

Harar och kaniner har också setts som en symbol för fruktsamhet och nytt liv tack vare sin höga fertilitet. Haren kan även den kopplas till våren och det nya livet. I den tidiga kristendomen tänkte man sig att harar inte har ögonlock och därför aldrig sover. Därför blev haren en bild för den uppstånde Kristus, som inte längre sover dödens sömn. Legenden om påskharen har tyskt ursprung och kan spåras tillbaka till 1600-talets Heidelberg. Där kallades påskäggen skämtsamt för harägg och man försökte lura och roa barnen med myten om haren som lade ägg. Påskharen kom att populariseras i USA och är en välkänd figur idag i Sverige idag, även om den inte har fått lika stort genomslag här.

Påsklamm

I vissa kulturer är påsklammet på bordet en självklarhet och lammrätter vinner även mark på det svenska påskbordet. Traditionen är ursprungligen judisk, där ett lamm slaktades som offer till den judiska högtiden Pesach, som firas till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten. Enligt den bibliska berättelsen gick en dödsängel genom landet för att döda alla förstfödda pojkar, men genom att måla blod från det rena offerlammet på ytterdörren som tecken skulle man bli räddad. Jesus kom senare att kallas Guds lamm, vilket syftar på hans offerdöd på korset. Parallellen blir att han har räddat oss.

Korset

Korset är den mest centrala symbolen som står för kristen tro och syftar på Jesu lidande, död och uppståndelse. Symbolen kan vara en personlig hjälp för oss, en påminnelse om att livet ibland kan verka mörkt, men att ljusning finns. Korset står för hoppet att livet alltid är starkare än döden. Från början ett tortyr- och avrättningsredskap och en stark symbol för makt, våld och död, men idag istället omvänt till en symbol för seger, liv och kärlek. Jesu uppståndelse är den centrala kärnan i den kristna tron och påsken. Precis när vi tycker att allt är som mörkast  kan allt vända.

Påskriset

I de folkliga traditionerna fanns tidigare en skämtsam sed att piska varandra med ris. Till exempel kunde de sömntutor som sov längst bli piskade av de som steg upp tidigast. Man har velat koppla fastlagsrisandet till att påminna om Jesu lidande eller gamla medetida traditioner där asketer risade sig själva för att rena sig. Även i det tidiga bondesamhället tog man in ris som dekoration om våren, för att låta de gröna bladen slå ut och njuta av den stundande våren. Från slutet av 1800-talet började man pynta riset med färgade fjädrar och andra dekorationer. Nu vill man visa upp ett vackert ris i högtidsprakt i sitt hem lagom till påskfirandet.

Påskkärringar

Häxan har sitt ursprung i folkliga föreställningar om magi och onda makter. Bakom står förmodligen människans rädsla för det kaotiska och det som inte går att kontrollera. Enligt folktron släpptes mörkrets makter lös på skärtorsdagen, något som kan kopplas till Bibelns berättelse om Judas som förråder Jesus. Skärtorsdagen blev häxornas natt. Under slutet av 1800-talet blev det vanligt att ungdomar klädde ut sig till häxor och utförde hyss – till exempel täckte över skorstenar så att det skulle ryka in. Med tiden har påskkärringarna antagit en snällare gestalt som en mer harmlös barntradition.

Publicerad den 27 mars 2021

Hej livet nr1 2021

Tema: Hopp

Hoppet bär oss genom utmaningar och svårigheter. I detta numret står vi inför påsken, en högtid som berättar att det finns hopp om att livet kommer åter även i de mörkaste stunder. Möt människor och livsberättelser där hoppet har en central roll.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr1 2021