Kyrkkaffe – gemenskap och tradition

Kyrkkaffe – gemenskap och tradition

I Svenska Akademiens ordbok beskrivs ordet kyrkkaffe som en ”kaffebjudning efter gudstjänstens slut”. Men ordet i sig innefattar så mycket mer och har gjort det under en väldigt lång tid. Kyrkkaffet har under många år skapat gemenskap och samhörighet och burit fram en tradition som håller i sig än idag.

Text och illustration Therese Götberg

 

Kaffet gjorde intåg i Europa under 1600- talet och det tog inte lång tid innan den stimulerande drycken nådde alla världens hörn och kanter. Vid 1700-talets slut var kaffet etablerat i nästan hela världen. Kaffets storhet och popularitet fortsatte att växa ända in i 1900-talet och det är först här som begreppet kyrkkaffe dyker upp. Det första skriftliga belägget går att hitta i svenska dagstidningar från 1920-talet.

Utvecklingen

Kyrkkaffet kan sägas vara en naturlig utveckling av mötena på kyrkbacken efter söndagens högmässa. På kyrkbacken samlades man traditionellt för att byta åsikter och reflektera kring dagens predikan. Inledningsvis var kyrkkaffet en mer privat tillställning där specifikt inbjudna gäster samlades i hemmet hos någon bekant och drack kaffe efter gudstjänsten. Kyrkkaffet kunde också ske hemma hos prästen och hans hustru i självaste prästgården. Med tiden har kyrkkaffet utvecklats till en offentlig sammankomst där alla gudstjänstbesökare är välkomna att avnjuta kaffe, god samvaro och inte sällan hembakat. Ofta i församlingshemmet, men ibland även i kyrkan.

Betydelse och andlighet

Kyrkkaffet är en betydelsefull tradition och en viktig del av kyrkans öppenhet och gemenskap där människor får en möjlighet att dela tankar i samtal och närvaro. Idag drivs kyrkkaffet främst av ideella krafter, frivilliga medarbetare och eldsjälar som bakar, dukar, kokar kaffe, serverar, diskar och plockar undan, vecka efter vecka. Svenska kyrkans ideella medarbetare är själen och hjärtat i kyrkkaffets sammankomster som under åren har genererat så mycket glädje, uppskattning och ovärderliga möten.

Robert Tjernberg som är chefredaktör och skribent för tidningen Sändaren skriver i en krönika ”Tänk om det mest andliga vi har är gemenskapen?”. Han reflekterar över att människan är skapad för gemenskap och att det är en obestridlig grund för all mänsklig tillvaro. Ännu mer så efter pandemins framfart då all samvaro gick förlorad och de fysiska mötena upphörde helt. Tjernberg leker med tanken att kyrkkaffet kan vara en av de mest andliga traditioner och ritualer som kyrkan har, då värdet på omtanke, gemenskap och närhet är obestämbart.

Publicerad den 28 oktober 2022

Hej livet nr 3 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och livsfrågor som många bär på. I det här numret får du bland annat möta konståkaren Nikolaj Majorov, lära dig mer om Sjömanskyrkan som dessutom fyller 90 år i år, besöka den anrika bokhandeln i Söderköping, läsa om sjöfart historiskt i Norrköping och möta dem som möter och har mött sorg.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 3 2022