När någon dör

När någon dör

En närstående har gått bort. Mitt i alla känslor som en förlust rör upp, behöver man ta hand om flera praktiska uppgifter och ta många beslut. Att ha tänkt på och pratat om dessa frågor när tid finns, kan vara till stor hjälp. Vi ska dels kika på några punkter som gäller alla som avlider i Sverige, dels saker att tänka på kring en begravning.

Text och foto Malin Singelsö

Direkt efter dödsfallet

Om någon dör i hemmet behöver dödsfallet fastställas av sjukvårdspersonal. Sedan behöver kroppen hämtas och transporteras till ett bårhus. Som anhörig får du oftast en ungefärlig tid för när transporten kommer och en stund för att ta farväl. Det är en svår upplevelse och det är bra om du kan ha någon hos dig. Personalen är respektfull och diskret och informerar om varje sak som ska hända.
Du behöver också informera andra nära anhöriga och personer som behöver få veta vad som hänt.
För den som har djur kan det vara bra att tidigare ha pratat om vem som ska ta hand om dem. Någon måste också se till att lösa praktiska saker som att låsa bostaden.

Nästa steg

Det är en stor hjälp och trygghet att kontakta en begravningsbyrå inom kort. Begravningsbyrån kan också hjälpa till med att begära ut det så kallade dödsfallsintyget med släktutredning som behövs när någon gått bort. Det beställs från Skatteverket och behövs till nästan alla juridiska skeenden som följer ett dödsfall. Man behöver också bestämma vem som ska vara företrädare för dödsboet. Andra praktiska uppgifter är att ordna eftersändning av post, att gå igenom avtal, räkningar, försäkringar, abonnemang, kontoinformation med mer. Det kan vara ganska mycket att reda i så det är inte fel att samla all sådan info så den finns lättillgänglig för efterlevande.

Det digitala slutet

Det kan också vara till stor hjälp att utse en så kallad efterlevande kontaktperson som har fullmakt att göra om din Facebooksida till ett minneskonto. Dessa inställningar hittar du under Profilinställningar – Inställningar för minneskonto. För andra digitala profiler kan det vara bra om någon vet vad du har för lösenord. Många i den äldre generationen delar ofta på en mailadress, då är det viktigt att båda har tillgång till lösenordet.

Lagkrav om 30 dagar

Kring begravningen finns många val. Att tala om vad man har för önskningar medan man är i livet, kan verkligen hjälpa de efterlevande. Det är också väldigt olika hur man upplever alla uppgifter, någon tycker att det är skönt att ha något att ta sig för medan en annan person känner sig helt överväldigad och passiv i sorgen. Något man måste förhålla sig till är ett lagkrav om att den bortgångne måste kremeras eller gravsättas inom 30 dagar efter dödsfallet.

På begravningsbyrån

Låt oss anta att du tagit hjälp av en begravningsbyrå och är där för ett samtal. Du behöver nu välja om det är en ceremoni i kyrklig tradition, en borgerlig sådan eller direktkremation utan ceremoni, som önskas. Du tar också ställning till om det önskade är kremation eller jordbegravning. Tid och plats för begravningen bokas. Om du bokar i Svenska kyrkans ordning får du nu ofta också reda på vilken präst som kommer hålla i begravningen.
Andra val som görs är vilken kista man vill ha. En kista behöver alla ha även om kroppen ska kremeras och även om ni ska ha urna vid ceremonin i kyrkan. Har man valt kremering behöver man också välja urna.
Du sätter i samråd med begravningsentreprenören ihop en dödsannons och väljer en dikt eller motsvarande till den. I dödsannonsen tar man oftast med infon om huruvida det är begravningskaffe, om vilka minnesstunden är öppen för, om det är anmälan till den, huruvida den bortgångne hellre önskade att deltagande visas genom att skänka pengar till ett visst ändamål än att skicka blommor och så vidare.
Du kan oftast välja kistdekoration hos begravningsbyrån, men det går också bra att vänta med det och själv ta kontakt med en florist. Begravningsentreprenören och floristen är vana att samarbeta kring att ställa i ordning på och kring kistan eller urnan inför begravningsgudstjänsten.
Du kommer också att få möjlighet att välja ett foto att ställa vid eller på kistan vid begravningsceremonin. Tänk på att bestämma när det ska tas med och om du själv eller begravningsbyrån ordnar med en ram.

Sorgesamtalet

Har man valt en kyrklig begravning kommer att prästen att ta kontakt och boka in ett sorgesamtal. Här bestämmer ni hur begravningen ska utformas och inom ett ramverk som utgörs av Svenska kyrkans ordning väljer man texter, musik, psalmer och får berätta för prästen om personen som gått bort. Här blir fokus på den levande personen, vem denne var, hur dess liv såg ut, vad som var viktigt för denne och minnen ni delat. Utifrån det skriver prästen det så kallade grifte-talet som hålls i kyrkan. Ni kan också prata om olika detaljer. Till exempel kan den jord som prästen strör på kistan hämtas från en plats som betytt mycket för den bortgångne.

Ett sista farväl innan kistan stängs

Begravningsentreprenören, eller Sjukhuskyrkan på din ort, kan också hjälpa dig om du vill ta ett sista avsked. Det sker då på sjukhuset tillsammans med personal från Sjukhuskyrkan. Du kommer att mötas av en medarbetare som är van att hantera sorg, hopplöshet, saknad, ilska och tårar. Ofta är också begravningsentreprenören med och har gjort den avlidna fin i de kläder ni valt för den sista vilan. Nu finns också möjlighet att lägga minnessaker i kistan såsom bilder, gosedjur, blommor, något ni delat som varit särskilt viktigt för just er. Det är en svår stund, men den kan också bli fin och är tillsammans med begravningen viktig för sorgeprocessen.

Ekonomi och juridik

Det är viktigt att kontrollera vilka räkningar som måste betalas och autogiron som ska stoppas. Det underlättar också att ta professionell hjälp med bouppteckning, frågor kring testamente och procedurer kring arvsskiften som måste hanteras lagenligt.

Den sista viloplatsen

För att få hjälp kring gravplats och hur allt fungerar vad gäller val av gravplats och gravsättning så hjälper kyrkogårdsförvaltningen på den ort där den avlidne önskat gravsättas till med allt du behöver veta. Något många kanske inte vet är att bodelningen måste vara klar innan beställning får läggas för gravsten och gravstenens utformning ska i sin tur godkännas av kyrkogårdsförvaltningen och därefter tillverkas, så det är inte ovanligt att det tar lite tid innan man kan få en gravsten på plats.

Två frågor till en begravningsentreprenör

Vad är människor minst beredda på när de kommer till er för att planera en begravning?

Fredrik: Att det är över 50 beslut att fatta för att planera en begravning
Lillemor: Egentligen är det svårt att peka på en sak. Men jag/vi skulle nog kunna säga Begravningslagens 30 dagar. Att inom den ramen ska man ha kremerat eller haft jordbegravning. Lagen har inget krav på ceremoni utan i den är det viktigaste är att kremation eller jordbegravning blir utförd inom 30 dagar från dödsdatumet.
Enligt SBF (Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer) så är Sverige ”bäst på att vara sämst” när det gäller att ta hand om sina anhöriga och få till en dag för begravning. Det man märker efter pandemin, då begravningsakt med urna ökade på grund av restriktioner för antal deltagare i kyrkor och kapell och begränsat resande, är att akt med urna ökar fortsatt och har blivit något som är här för att stanna. Det innebär då att man kan välja kremationen inom en månad för att sen senarelägga själva begravningsceremonin.

Vilket medskick skulle du ge till någon i kontexten att man en dag kommer befinna sig i den situationen?

Fredrik: Våga prata med dina anhöriga om din egen begravning och om deras.
Lillemor: Våga prata om sin egen begravningsplanering. Prata, skriv ner i ett livsarkiv eller på ett papper och tala om för anhöriga var det förvaras när den dagen sen kommer.•

Skribentens notering: Detta är ett urval av punkter och gäller framför allt begravningar som sker i Svenska kyrkans ordning. Olika kulturer och trossamfund har olika traditioner. Det som regleras i Svensk lag gäller dock alla.

Publicerad den 27 april 2026

Hej livet nr 1 2026

Tema:

Hej livet är ett livsfrågemagasin som handlar om livets upp och nedgångar, sådant som vi delar och sådant som kan lätta på bördor och inspirera. Men också om livet i Norrköping i stort och smått. I det här numret får du bland annat möta Sarah Alkin, läsa om Helena som samlar på biljetter, få mer kunskap om Grönland och en praktisk vägledning om vad som behöver hanteras rent praktiskt när någon dör.