Sjömanskyrkan 90 år

Sjömanskyrkan 90 år

I Norrköpings hamn råder ett ständigt flöde av båtar som kommer in. Sjömanskyrkan möter upp och erbjuder sjömännen praktisk service, förströelse och ett lyssnande öra och har gjort så i 90 år.

Text Annelie Tollerå
Foto Niclas Fasth

Norrköpings stad satsar på hamnområdet och bygger ut med över 600 meter. Flera storlager byggs, som får in sina varor via hamnen. Planen är att bli ett stort logistikcentrum i östra Sverige. Sjömanskyrkan har ambitionen att möta upp alla fartyg som kommer in till Norrköpings hamn, eller åtminstone ha kontakt med dem.

– Till 98 procent lyckas vi faktiskt med målet att besöka dem, säger Jenny Skantze Moscarda, som är föreståndare för Sjömanskyrkan i Norrköping. Vi går ombord och berättar att vi finns och om vår service.

Den som vill följa med till Sjömanskyrkan eller åka någon annanstans erbjuds fri transport.

– Till exempel kan någon behöva åka in till centrum i något ärende, eller så vill de arrangera någon utflykt, berättar Jenny.

Pizza och fri wifi

Ibland får Jenny och hennes medarbetare åka och hämta pizza eller skjutsa till McDonalds.

– Sjömännen blir ofta så jublande lyckliga över sådana enkla saker. Andra praktiska frågor kan handla om internetabonnemang till deras mobiler. Sedan 2004 finns Sjömanskyrkan i lokaler bakom postterminalen, nästan allra längst ner på Norra promenaden. Här kan man spela fotboll, basket eller boule. Det finns en fotbollsplan precis utanför knuten och inomhus finns biljardbord, pingisbord, schack och TV-spel. Framför allt annat är det lokalens fria wifi som används.

– Internet är kontaktvägen som sjömännen har hem och de sitter ofta uppkopplade på videosamtal med sina familjer. Jag har många gånger fått vinka till deras barn, berättar Jenny. Öppettiderna är generösa och det är bara stängt på lördagar. Annars är det öppet kvällstid måndag till torsdag 18.00-22.00 med personal på plats från 09.00, service fram till 15.00 på fredagar och öppet 14.00-18.00 på söndagar.

– Men vi är flexibla med tiderna efter sjömännens behov. Om någon frågar säger vi inte nej i första hand. Vi försöker lösa det. Allt utgår från sjömännens behov!

Någon som lyssnar

Sjömanskyrkan drivs som en ideell förening med en tillsatt styrelse. Lars-Ove “Qsquar” Pettersson Stening är ordförande i föreningen och finns i lokalerna ett par gånger i veckan som ideell medarbetare. Osquar berättar att sjömännen framför allt har behov av att komma ifrån båten och få ett miljöombyte en stund.

– De är på sjön under lång tid och det kan säkert bli påfrestande att vistas på båten. Man har ju inte själv valt de personer man vistas tätt omkring dygnet runt.

– Jag skulle vilja påstå att de största behoven är sociala, inflikar Jenny. Att kunna få prata med någon utomstående, att få ventilera. Att någon lyssnar på ens situation.

Jenny beskriver den dagliga handelsflottan som en bransch där allt ska gå snabbt och effektivt med mycket pengar i branschen. Det finns sällan tid till fokus på människan.

– Det är en oerhört manlig kultur ombord också, säger Osquar. Jag tror att det är en fördel att Jenny är just kvinna. Det gör det nog lättare för sjömännen att lyfta fram livsfrågor. Att prata om familjen. Många av dem är ensamma familjeförsörjare för hela storfamiljer med äldre föräldrar, fru och barn.

Tillsammans med Sjöfartsverket

Sjömanskyrkan arbetar tätt tillsammans med Sjöfartsverket. Rent praktiskt har Sjöfartsverket två tjänster placerade i Sjömanskyrkans lokaler. Med Sjöfartsverkets personal och Jenny, som är anställd av Sjömanskyrkan, finns det totalt tre heltidstjänster i huset. Dessutom finns ett flertal ideella medarbetare.

– Sjömännen tror ibland att jag och Jesper, som är anställd av Sjöfartsverket, är gifta och att vi bor här och bjuder in till vårt hem. De har en gammaldags syn på kyrkan och det var faktiskt ofta så förr i tiden, så jag förstår att de tror det. Den ideologiska grunden är hämtad ur Svenska kyrkan, som också är Sjömanskyrkans största finansiär.

– Vi ser att vi gör tjänsten som sjömanskyrka åt Svenska kyrkan, säger Osquar. Och rent praktiskt fyller Jenny en funktion åt Sjöfartsverket.

– Att vi agerar inom den kristna kyrkan innebär inte att de som kommer till oss måste vara kristna. Sjömanskyrkan är öppen för alla, oavsett religion eller livsåskådning, berättar Jenny.

Känsla av maktlöshet

En stor andel av sjömännen kommer från Ukraina och Ryssland.

– Jag har märkt ett stort behov hos dem att få prata om kriget och de oroligheter som händer i hemländerna. När kriget var nytt var många väldigt måna om att information kring vad som hände skulle komma fram. Det märktes att de var osäkra på vad som egentligen sades i Europa via medierna. En sjöman visade bilder för Jenny på sin treåriga dotter i ett skyddsrum.

– Jag kände mig fruktansvärt maktlös då. Det blev så påtagligt att sjömännen befinner sig isolerade på en annan plats väldigt långt bort ifrån sina familjer. Jag var knappt beredd på att kunna hantera de här samtalen. Många gånger känner jag en påtaglig maktlöshet. Senast igår kväll hade Jenny ett samtal med en man som inte visste om han har ett hus att komma tillbaka till. Hans fru och barn hade tagit sig till England och ingen av dem fick någon information om hur det ser ut i området där de hade bott.

Diakonalt arbetssätt

Sjömanskyrkan har en diakonal hållning med människan i fokus. För Jenny innebär det att det kan vara svårt att veta i förväg hur arbetsdagen kommer att se ut.

– Man tror att man ska åka till jobbet och göra en viss sak och sedan visar sig arbetsdagen bli en helt annan. Du kastar dig ut och åker till en båt. Vad som helst kan dyka upp.

Jenny utbildar sig till diakon och har en pappa som var sjökapten. Tidigare arbetade Jenny med projekt och event på en reklambyrå.

– Det var ett roligt jobb, men jag känner att jag bidrar till en ännu djupare mening nu. Jag får använda mina förmågor till gagn för andra. Det känns viktigt för mig.

90 år på nacken

Sjömanskyrkan har en lång historia. Organisationen fyller 90 år i år och ska fira med jubileum. Dagen inleds med lunch och gudstjänst för särskilt inbjudna som har anknytning till Sjömanskyrkan och fortsätter med öppet hus för allmänheten. Det blir musikunderhållning och snittar. I samband med jubileet släpps en bok som sammanfattar Sjömanskyrkans historia. Den finns att köpa för 90 kronor, en krona för varje år, för den som är intresserad. Osquar reflekterar över Sjömanskyrkans långa historia.

– Förr var det längre tider i hamn med manuell lastning. Då fanns Sjömanshuset, ett härbärge för sjömännen. Och redan innan den organisation som nu fyller 90, fanns det kyrklig verksamhet som arbetade mot sjömännen.

– Vilken skillnad det är för sjömännen idag, som har tillgång till wifi och kan sitta uppkopplade och prata med sin familj i ett par timmar, säger Jenny. Så otroligt avskärmad man måste ha varit förr. Det går knappt att föreställa sig.

Historiskt sett har sjömän haft ett dåligt rykte. Ofta beskrevs de som kriminella och det var ett tufft och tungt yrke.

– Så är det inte alls idag, intygar Jenny. Sjöfarten har blivit moderniserad och båtarna är i hög grad mekaniserade. Det krävs en gedigen utbildning idag för att kunna arbeta ombord. Det råder också nolltolerans kring alkohol på båtarna. Och det blir fler tjejer i yrket också, vilket är roligt, även om de flesta fortfarande är män.

Uppskattad ljusbärare

Jenny pekar på ljusbäraren som står i ett hörn av andaktsrummet.

– Ljusbäraren är väl använd och uppskattad. Det märks att religion har en stor plats i många av sjömännens liv. Det har ingen betydelse för dem vilken kyrklig inriktning vi har här. Det är den andliga aspekten som är viktig för många av sjömännen och möjligheten till det andliga livet. Om sjömännen vill ha kontakt med sina religiösa samfund hjälper Sjömanskyrkan till med det. Jenny har skjutsat till katolska mässor ibland.

På väggarna sitter kartbilder där sjömännen får pricka in en nål på den stad eller by man kommer ifrån. Tavlorna är imponerande att titta på. Man får nästan en hisnande känsla.

– Den övervägande majoriteten av sjömännen är från Filippinerna. Man brukar säga att 50 procent av de som arbetar med sjöfart i världen är därifrån. De har en stor sjöfartstradition i landet, säger Osquar.

– Vi har också en gästbok där människor skriver så fina saker om oss. Den är väl använd och ligger i hallen, säger Jenny. Vi får ofta höra av sjömännen att vi är uppskattade. Det känns väldigt fint i hjärtat.

Publicerad den 28 oktober 2022

Liknande artiklar

Hej livet nr 3 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och livsfrågor som många bär på. I det här numret får du bland annat möta konståkaren Nikolaj Majorov, lära dig mer om Sjömanskyrkan som dessutom fyller 90 år i år, besöka den anrika bokhandeln i Söderköping, läsa om sjöfart historiskt i Norrköping och möta dem som möter och har mött sorg.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 3 2022