Himmelstalunds brunnssalong

Himmelstalunds brunnssalong

Himmelstalunds Brunnssalong är en av Norrköpings äldsta byggnader och genom åren har den agerat som bland annat gudstjänstlokal, teater och beredskapsförråd. Efter att nästan ha förfallit under 1900-talet står salongen nu återigen inför en stor renovering. Hur kommer det gå och hur ser salongens historia ut?

Text: Matilda Eklöf
Foto: Jan Ainali/Wikimedia Commons och Norrköpings kommun

Himmelstalunds hälsokälla upptäcktes 1708 av den mytomspunne doktor Magnus Gabriel von Block. Det järnrika, mineralstinna och kolsyrade vattnet ansågs kunna bota krämpor och sjukdomar och succén var ett faktum. Under 1730-talet uppfördes en lång röd träbyggnad över källan. I den västra delen av huset fanns hälsokällan och byggnadens östra del, som invigdes 1761, inreddes som fest- och teatersalong. Denna blev med tiden känd som Brunnssalongen.

1733 fick Reinerus Reineri Broccman, den dåvarande ägaren av Himmelstalunds herrgård, tillstånd att öppna krog på området. Under 1760-talet byggdes ett brunnshotell med tolv gästrum och med tiden tillkom flera nya byggnader. I närheten vid Motala ström anlades badhus, brännhus och tillhörande mälthus. Värdshusrörelsen blev populär och lockade både brunnsgäster och stadsbor. Särskilt mycket folk var det under midsommarhelgerna.

Pest eller kolera

Hälsokällan kom att beskåda mycket under åren. Under början av 1700-talet, ett par år efter brunnens upptäckt, kom pesten till Norrköping. I september 1710 slog smittan sina klor kring staden. Beredskapen var dålig och trots doktor Von Blocks varningar och uppmaningar var det lite som gjordes för att förhindra smittan.
När pesten ebbade ut på senhösten 1711 hade över 3000 dödsfall rapporterats i Norrköping, cirka halva stadens befolkning. Det var den procentuellt högsta dödligheten i landet. Många av de som dog begravdes på pestkyrkogården som sträckte sig mellan vad som i dag är gamla fängelset och Brunnssalongen.

Just farsoterna var också det som slutligen skulle bli hälsobrunnens död. När källan under 1860-talet kopplades samman med en koleraepidemi upphörde verksamheten snabbt. Om kopplingen verkligen stämde vet man inte helt säkert, men ryktet om förorenat vatten räckte för att släcka brunnsverksamheten för gott.

Brunnssalongen

Men fram till 1860-talet var brunnsverksamheten i full gång. Så sent som 1852 hade Himmelstalunds Brunnssalong 133 patienter. Under denna tid var den allmänna uppfattningen att vattnet från en hälsobrunn kunde bota sjukdomar, krämpor och skröplighet. Därför var det populärt att ägna sig åt så kallad brunnsdrickning. Patienterna drack av mineralvattnet, njöt av de vackra omgivningarna och ägnade sig åt promenader och ridning.

Brunnssalongen invigdes 1761 och då började man också hålla gudstjänster där. Vid invigningen predikade präst Magnus Palmblad, sedermera kyrkoherde i Tingstads församling. Under början av 1800-talet började man sätta upp teaterföreställningar i salongen. Föreställningarna blev så pass populära och frekventa att en skådespelarloge byggdes till utanför salongen.
Det var troligtvis under denna tid som teatersalongens många exotiska väggmålningar kom till. De målades någon gång efter 1817 och kan vara skapade av några kreativa brunnsgäster.

 

Beredskapslager och återuppväckelse

Efter att brunnens popularitet dalat började också Brunnssalongens glans att falna. Under början av 1900-talet användes lokalen av frikyrkan, men med tiden föll den i glömska. Salongsdelen av huset användes under en tid som lastbilsgarage åt Fritidsnämnden. För att få in bilarna revs furugolvet och dörrhålen breddades. Lokalen användes också som beredskapslager åt Röda korset. Under denna tid skadades taket och flera bjälkar kom med tiden att ruttna.

Under 1950-talet uppmärksammades byggnadens kulturhistoriska värde och 1959 grundades en stiftelse för att restaurera byggnaden. Stiftelsen, som fick namnet Stiftelsen S:t Olof, startades av fil. dr. Birgit Gejvall och fil. dr. Björn Helmfrid.

I mitten av 1900-talet svepte en stor rivningsvåg över Sverige. Mellan 1960- och 1970-talet revs mer än 40 procent av de svenska städernas äldsta bostadsbestånd. Norrköping var inget undantag. Det gamla skulle bort, städerna saneras och nytt byggas upp. Gejvall beskriver stämningen i Norrköping under denna tid i ”Boken om Norrköping” från 1978:

”Det fanns så många planer, men allt svävade i en slags overklighet på grund av brist på samordning och samverkan mellan antikvariska och stadsrenoveringsintressen. Ute på staden fanns många som klagade och gnällde på rivningarna. Att intressanta miljöer försvann. Att inga trevliga platser fanns kvar.”

På Himmelstalund fanns dock inga planer på rivning eller nybygge. Här fanns möjligheten att bevara något som höll på att förfalla! Med ideella krafter och frivilliga bidrag kunde 1700-talsbyggnaden restaureras och få tillbaka sin forna glans. 1961 återinvigdes Brunnssalongen.

Nutid och framtid

1986 förklarades Himmelstalunds herrgård och brunnsmiljön som byggnadsminne. Lokalen hyrs i vanliga fall ut av kultur- och fritidskontoret i Norrköping för bland annat bröllop och minnesstunder, men just nu har denna verksamhet pausats.

I mars 2021 drabbades nämligen Brunnssalongen av en stor vattenläcka. Kylan spräckte en vattenfylld ledning och vattnet som sprutade ut orsakade skador på stora delar av salongens golv. Vattnet spred sig också till teatersalongen och skadade bland annat bjälkar och golv samt orsakade skador i husets grund.

Joakim Holsten, projektledare på samhällsbyggnadskontoret vid Norrköpings kommun, berättar att renoveringen går framåt men att byggnaden är skyddad som byggnadsminne och att allt som görs måste tillståndsprövas av länsstyrelsens antikvarier. De har varit väldigt noga med tillvägagångssätt och planering.

– Bland annat så har golvet samt bjälklagsfyllningen demonterats och tagits bort, blindbotten har rivits ut och konstruktionen lämnades för att torka. När hösten kom slöts också bjälklaget med skivor och isolering för att skydda målningarna från kyla och vintertemperaturer. Sedan dess har vi dokumenterat skadorna och börjat förbereda för åtgärden med utbyte av bjälklag och syllstockar.

Länsstyrelsen har gett tillstånd att ändra byggnadsminnet och ta bort det fuktskadade materialet. Renoveringen kommer göras på ett så skonsamt sätt som möjligt. Bland annat finns det krav från Länsstyrelsen på att en antikvarisk expert ska vara med under renoveringsarbetet. 3,7 miljoner har avsatts för renoveringen.

I nuläget finns inget datum för när Brunnssalongen kan öppnas igen. Joakim Holsten menar att det finns flera faktorer som spelar in.

– Det är för tillfället svårt att säga när vi kan öppna. När vi kan ta bort de provisoriska golven som skyddar målningarna beror mycket på väder och vind. Entreprenören som ska hjälpa till med detta kommer i samråd med kommunen att ta fram en tidplan för när vi kan påbörja det arbetet.

Publicerad den 22 mars 2023

Hej livet nr 1 2023

Tema:

Hej Livet är Svenska kyrkan i Norrköpings omtyckta magasin, där vi vill lyfta livsfrågor och annat som rör oss Norrköpingsbor. Det är ett magasin för alla, både medlemmar och icke medlemmar. I det pinfärska vårnumret möter vi bland annat Christine Karmfalk, VD på Kolmårdens djurpark, Vidar Olsson, som har lego som yrke efter vinsten i Legomasters 2021 och Fredrik Anderberg, som spelar i SON och brinner för barockens musik. God läsning!