Ska vi dra en kort tillbakablick med svindlande tidsrymder? Fröväxter, spermatofyter, uppstod för ungefär 360-375 miljoner år sedan, i slutet av devonperioden. De äldsta fossilen man känner till av fröväxter kommer från en växt som kallas progymnospermer, som var övergångsformer mellan ormbunkslika växter och riktiga fröväxter. Fröet gav embryot ett skydd och en matreserv vilket var en enorm fördel för spridning och överlevnad.

Vad är egentligen ett frö?

Så vad är egentligen ett frö? Ett frö är fortplantningskroppen hos fröväxter. Inne i fröet finns grodden, embryot, som är ett litet anlag till en ny växt. I grodden finns anlagen till primärroten, till de ovanjordiska skotten och till hjärtbladen. I fröet finns också näringsvävnad, så kallad endosperm eller frövita, som har funktionen att vara ett matpaket som ger embryot sin första näring. Fröskalet är ett skyddande hölje som kan vara hårt, vattentätt eller tunt beroende på art.
Hos de nakenfröiga växterna (gymnospermerna) bildas fröet av ett fröämne som inte är inneslutet utan ligger öppet. Hos de gömfröiga växterna, även kallade blomväxter eller angiospermer, är fröet inneslutet i en frukt.

Från död till liv

Ett frö gror när det får precis rätt förutsättningar och det beror oftast på tillgång till vatten, syre och rätt temperatur. Vatten aktiverar fröets inre och frigör den lagrade energin för att starta tillväxten, det startar ämnesomsättningen helt enkelt. Syre behövs för den kemiska processen. För vissa fröer är dessutom ljus en nödvändig faktor. Dessa kallas ljusgroende. Motsatsen, mörkergroende, vill ha det mörkt. När villkoren är precis rätt spricker fröskalet, roten söker sig neråt och skottet upp emot ljuset. De första bladen som utvecklas kallas hjärtblad eller groddblad, sedan kommer de bladen som har växtens karaktär, de kallas således karaktärsbladen.

Som ett frö för vinden

Frön har flera olika strategier för att hitta en ny och lämplig växtplats. Som maskrosens lilla plym som gör att den förs i väg med vinden, lönnens näsa som tjänar som en liten propeller som flyttar fröet från moderplantan, som tistelns förmåga att fastna på djur som passerar och få snålskjuts eller körsbäret som äts av trasten och bajsas ut på en annan plats. Det finns frön med de mest sinnrika sätt att ta sig ut i världen:
Springkorn
Frukten är en kapsel som exploderar när den är mogen och skjuter iväg fröna flera meter.
Kokospalm
Nötterna flyter långa sträckor över havet tills de spolas upp på en strand och börjar gro.
Orkidéer
Har världens minsta frön, likt damm, som kan spridas mycket långt med vinden. För att gro kräver de samarbete med en specifik svamp (mykorrhiza).
Tall
(ex. vis lodgepole pine) Vissa tallar har så kallade serotina kottar som bara öppnar sig och släpper frön efter skogsbrand, när värmen spräcker kådan.
I salt eller bräckt vatten i tropiska eller subtropiska kustregioner med tidvatten kan du hitta den kanske mest spännande strategin. Där växer mangrove, vars fröer gror och utvecklar en groddplanta medan de fortfarande sitter kvar på moderplantan. Groddplantan faller sedan ner i vattnet eller slammet, där den kan driva med strömmarna och slå rot på en ny plats. Den kan vara vilande i månader och år tills den är i rätt miljö, vaknar och sätter ner sin rot i bottenslammet.

Domesticeringen

När människor insåg att man kunde spara frön och så dem nästa år skedde något verkligen omvälvande. Det var för cirka 10 000 år sedan och jordbruket föddes. Det förändrade allt. Människor kunde bli bofasta. Man kunde kontrollera vilka växter man ville odla vilket ledde till en domesticering av sädesslag, baljväxter och fruktträd. Att man i viss mån kunde styra tillgången på mat ledde till framväxandet av civilisation så som vi känner den. Men det har också resonerats kring hur bra detta var för oss. Blev vi herrar över sädesslagen eller blev de herrar över oss som helt förändrade våra liv för att serva fröet?

Fröet som symbol

Fröets stora betydelse för oss visar sig också i hur man ofta finner det också i sagor, sägner och religiösa kontexter. I grekisk mytologi åt Persefone granatäppelkärnor och blev bunden till Hades en del av året. Livets träd Yggdrasil härstammade från ett kosmiskt frö. I sagan Jack och bönstjälken öppnar fröet vägen till en helt annan värld.
I Bibeln används fröet ofta som bilder och liknelser. I Matteusevangeliet kan man läsa ”Himmelriket är som ett senapskorn som en man tar och sår i sin åker”.
Den så kallade Vetekornets lag kommer från Jesu ord i Johannesevangeliet 12:24, “Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör, bär det rik frukt.” Detta symboliserar hur döden leder till nytt liv, att ett ensamt korn endast kan ge skörd om det dör och begravs i jorden. Detta är en metafor för Jesus eget offer, som genom att dö och uppstå ger liv åt andra, och en uppmaning till lärjungarna att följa hans exempel genom att sätta andras liv före sitt eget, vilket leder till evigt liv och en ”rik skörd” av förvandlat liv. Fröet står ofta för hopp, framtid, uthållighet, och hemlig kraft.