Reformationen bidrog inte bara till ökad läskunnighet långt innan allmän skolgång infördes. Den har också sagts lägga grunden till det samhälle som vi känner igen idag, där frihet och individualism har fått större betydelse.

Luther som person

Martin Luther var en tysk augustinermunk, präst och professor i bibelteologi. Han tycks ha varit en man som själv led av en svår existentiell ångest, starkt känslodriven i sin karaktär. Med sitt drivna sätt att argumentera fick han människor att lyssna.

Samtidigt som han argumenterade kraftfullt mot kyrkan levde han familjeliv. Han gifte sig med Katharina von Bora och deras hem i Wittenburg var livligt, öppet och gästfritt. Luther älskade samtal runt middagsbordet.

Vad reagerade han emot?

1500-talet präglades av en hög dödlighet. Människoliven var korta på grund av sjukdomar och krig. Man levde med en stark medvetenhet om sin egen dödlighet. Frågan om frälsning var brännande och rädslan för att hamna i skärselden var högst verklig. Luthers ångest var inte ovanlig, hos honom verkar den ha varit särskilt påfrestande.

På 1500-talet var kyrkan en stor auktoritet. Påven var inte bara religiös ledare utan i högsta grad en samhällspolitisk aktör. Biskopar var ibland mer furstar än själasörjare. Luther reagerade mot kyrkans korruption och maktspel. Han menade att kyrkan hade etablerat en andlig auktoritet som inte gick att ifrågasätta, men inget står över Ordet – alltså det som sagts av Gud i Bibeln, menade Luther.

Avlatshandeln, droppen som rann över

När avlatsbrev började säljas av kyrkan i stor skala i Tyskland reagerade Luther kraftigt. Det gick ut på att människor fick köpa ett brev från kyrkan, som skulle vara ett bevis på att man betalat av lite av sin synd och skuld. Budskapet som saluförde breven löd ungefär: när myntet i kistan klingar, själen ur skärselden springer. Det handlade om att minska tid i skärselden, för sig själv eller för avlidna anhöriga.

För den djupt troende Luther var detta en förvrängning av evangeliet. Han såg hur människors samvete manipulerades ekonomiskt av kyrkan och led själv svåra kval över att leva rättfärdigt.

Inför rätten

Luther är kanske mest beundrad för att ha varit den första som översatte Bibeln till folkspråket, i hans fall tyska. Syftet var att låta människan stå i direkt förbindelse till Gud, utan kyrkan som nödvändig mellanhand. I hans tid hade tryckpressen också just lanserats. Luthers skrifter med hans åsikter kunde nu spridas snabbt bland folket.

När hans ifrågasättande av kyrkan började driva upp folkets känslor blev han åtalad. Men han vägrade ta tillbaka sina åsikter. I riksdagen i Worms 1521 blev han förklarad fredlös, vilket i praktiken innebär att i princip vem som helst kunde döda honom utan rättsliga följder.

Ett språk som folk förstår

På vägen hem “kidnappades” han, men det var en iscensatt bortföring, ordnad av hans beskyddare. Han gömdes på slottet Wartburg där han levde inkognito under fingerat namn. Under sin tid i borgen började han översätta det Nya testamentet från den grekiska grundtexten och han översatte snabbt. Den blev färdig på elva veckor. Men sedan följde flera år av bearbetning och språklig förfining.

Luther menade att man måste lyssna till hur ”modern pratade i hemmet och barnen pratade på gatan” för att hitta det rätta språket som passade Bibeln. Att han talade så att folk kände igen sig var både andligt och kulturellt omvälvande.

Den gryende individualismen

Renässansen hade redan börjat väcka tanken på individens värde. Luther levde i en tid som var mogen för en ny sorts intellektuell revolution. Även om forskare idag är ganska överens om att Luther troligtvis aldrig spikade upp de där berömda 95 teserna på kyrkporten, så är det en bra symbolbild för vad han ville åstadkomma.

Nåd före prestation

Så vad var Luthers teologi – hans lära om hur man ska förstå Gud – som stod i kontrast till kyrkans krav på ett absolut rättfärdigt leverne? Han menade att människan inte blir rättfärdig genom att samla andliga meriter. Hon blir rättfärdig genom Guds nåd. Tro är inte i första hand att hålla med om rätt satser. Det är istället ett slags förtroende: att våga lita på att Guds löfte gäller, även när man själv inte känner sig värdig.

När han formulerade nåden som ovillkorlig träffade det människor som levde i religiös osäkerhet rakt i hjärtat. Det var befriande. Tron blev en tillit. Luther skalade bort det som skymmer Bibelns budskap och behöll det som leder till det.

Telationen till Gud kom att finnas mitt i vardagen, istället för att ägas av kyrkan. Det andliga reserverades inte längre för kloster eller altare. Arbete, familj och vardag blev plötsligt en plats för tjänst inför Gud. Och världen inte något att fly från, utan platsen där tron levs.