Gräs och ogräs

Gräs och ogräs

Du har säkert någon gång sett den där lilla plantan som lyckas växa där det känns helt orimligt att liv ska få fäste. Torrt, utan jord, trotsande tyngdlagarna på en mur eller envist pressande asfalten åt sidan. Eller gräsmattan som återfår sin grönska efter att ha sett helt död ut under en torrperiod. Gräs och ogräs, livskraftiga livsformer som vi både förundras och svär över.

Text och illustration Malin Singelsö

Fem fakta om gräs

  1. Gräs täcker ungefär 20 procent av jordens yta och det finns cirka 9 000 arter.
  2. Gräsplantan är en ett-, två- eller flerårig enhjärtbladig växt som utgår från ett knippe av ungefär lika stora rötter.
  3. Ur ett ekologiskt perspektiv är gräs den mest betydelsefulla växten vi har i vår flora. Människan har under alla tider använt gräs för en rad användningsområden som föda, byggnadsmaterial och djurfoder, för framställning av textilprodukter och papper samt för att bekämpa erosion. Forskningen har på senare tid visat att gräs fanns redan på dinosauriernas tid.
  4. Gräset har en konkurrensfördel mot många andra växter då det har en unik förmåga att växa ut igen och grena sig från skottbasen via tillväxtvävnader, så kallade interkalära meristem, när de skadats eller betats På betade ytor äter olika djurslag olika sorters gräs och föredrar gräset i olika stadier. Det blir en viktig symbios mellan de olika djuren och gräsen de betar. Ett exempel är djur- och växtlivet på savanner, som till exempel Serengeti.
  5. Trender när det gäller gräs i våra trädgårdar, är att bryta den klassiska klippta gräsmattan till förmån för äng och odling som gynnar pollinerare. Men prydnadsgräset har samtidigt blivit ett populärt inslag. Kontrasten mellan den minutiöst klippta ytan och den vildare blomsterängen eller perennrabatten ger en vacker effekt.

Fem fakta om ogräs

  1. Vad som räknas som ogräs förändras över tid. Istället kan man beskriva ogräs som växter som växer där vi människor inte ser dem som önskvärda. Det kan vara på en plats där den stör vår ordning eller där den utgör ett problem genom att försvåra skörd av odlade grödor.
  2. Ogräs har en stark konkurrensförmåga, och tar gärna över där det finns öppen jord. Att plantera annat som fyller upp ytan och rensa medan exempelvis perenner och marktäckare breder ut sig, gör att du får mindre problem med ogräs. Täckodling är också ett sätt att minska arbetsåtgång och göra det svårare för ogräs att få fäste.
  3. Ogräs har, precis som gräs, en viktig funktion i att skydda mark från erosion.
  4. En del ogräs har utrotats genom att vi har odlat fram växter med större konkurrenskraft, medan till exempel kirskålen som introducerades som kulturväxt nu betraktas som ett ogräs.
  5. Ogräs är ett problem för lantbruket och bekämpas på olika sätt. Ett viktigt kännetecken för ekologisk odling är att man inte får använda gifter för att bekämpa ogräsen på samma sätt som i traditionellt jordbruk, utan måste rensa exempelvis maskinellt och välja grödor som har en större konkurrenskraft gentemot ogräs (och exempelvis sjukdomar).

Ät ditt ogräs!

Att ta tillvara på ogräs blir allt mer vanligt. Nässlor, kirskål och svinmålla är exempel på ogräs som man kan använda i matlagning. Kanske kan vi locka med en gyllene maskrosmarmelad?

Maskrosmarmelad

5 dl maskrosblommor (endast de gula kronbladen)
5 dl vatten
3 dl syltsocker
1 st lime
1 st citron
Dra loss de gula kronbladen på maskrosen, lägg dessa i en rostfri rymlig skål. Skala limen och citronen med en potatisskalare, skär skalet i tunna strimlor och lägg åt sidan. Skär limen och citronen i skivor, lägg i skålen med maskrosblommor. Koka vatten och slå på maskrosblommorna och citrusen, låt stå och dra ca 30 minuter.

Sila av och häll vätskan i en rymlig kastrull. Tillsätt socker och citrusskalet, låt koka upp och sjud sedan i ca 15 minuter. Skumma noggrant och häll upp marmeladen på väl rengjorda burkar, låt svalna och ställ kallt. Servera maskrosmarmeladen till ett par rostade brödskivor, till ost och kex eller använd till bakning.

Publicerad den 18 juni 2021

Hej livet nr 2 2021

Tema: Livskraft

I numret med tema livskraft får du möta Tilda Schönbeck som gjort en fantastisk comeback efter den svåra olycka som förändrade livet. Vi besöker självhushållaren, funderar på det där med livslängd, pratar med Rolf om en livskraftig pension, lär oss mer om att möta naturen, och mycket mer!

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 2 2021