Den människa som levt längst är Jeanne Calment, som dog 1997 vid en ålder av 122 år och 164 dagar. Vi kommer kanske uppleva någon som lever ännu längre inom 25 års tid. Men utan att hitta och göra inverkan på faktorer som påverkar själva processen av åldrande, så kommer livslängden inte bli markant längre. Försök som har gjorts på enklare arter, som till exempel maskar, har gett resultat där åldrandet faktiskt har manipulerats och livslängden har förlängts avsevärt.

Medellivslängd

Om man lämnar extremfallen så är medellivslängden i Sverige idag drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Under de senaste 250 åren har medellivslängden ökat från 40 till 80 år i Sverige och vi har internationellt sett en hög medellivslängd.
Precis som professor Hans Rosling gång på gång berättade för oss, så blir det bättre och människor har högre medellivslängd även internationellt sett. Men utmaningarna är fortfarande stora. Något som är viktigt för att öka medellivslängden är att undvika att många dör i ung ålder. Det görs många insatser för att minska barnadödligheten och sedan 1990 har den minskat drastiskt. Ett myggnät kan rädda ett barns liv i trakter där malaria härjar, då barn har högre dödlighet än vuxna i sjukdomen. Vaccin mot till exempel mässlingen räddar också många barn.
För att fler ska leva till hög ålder krävs internationellt sett allt från vaccin och rent vatten, till utbildning och ett slut på dödliga konflikter.
Medellivslängden säger något om folkhälsan i ett land, men det är inte en siffra som berättar när man kan förvänta sig att falla död ner. Och även förr, då medellivslängden var lägre, blev en del människor väldigt gamla. Att vi i snitt lever längre idag är framför allt för att vi har blivit bättre på att bota vissa sjukdomar och hålla människor friska. Vi har överlag också en mer hälsosam livsstil. Vi röker mindre, vi äter mer frukt och grönsaker, har i många fall mindre slitsamma yrken och vi rör oss mer. Men livslängden är också knuten till genetiska faktorer och ren slump.

Blå zoner

En hälsosam livsstil kan också spåras till vissa platser på vår jord, där människor helt enkelt verkar leva längre än på andra platser. Dessa områden kallas blå zoner. De likheter som finns mellan människor i dessa områden är olika från plats till plats, men några faktorer har utkristalliserat sig som man tror påverkar livslängden positivt. Dessa är hälsosam mat, fysisk aktivitet i vardagen, ett gott socialt nätverk samt en känsla av mål och mening i tillvaron.
Man kan tro att ha det gott ställt ger fördelar i fråga om livslängd. Men de blå zonerna är ofta områden med fattigdom. Man odlar sin egen mat, äter framförallt vegetariskt och enbart så att man blir mätt. Många arbetar upp i hög ålder, men det kan till exempel röra sig om sådant arbete som att odla sin egen mat och därmed behöva röra på sig i vardagen. Det handlar alltså inte om att dessa människor tränar stenhårt under sina liv, utan om vardagsmotion.
Att inte stressa och att ha ett starkt socialt umgänge verkar också påverka positivt om man vill leva i många år och vara frisk. Andlighet är en av de saker som ger mening i livet hos människor i de blå zonerna. Det bidrar till en känsla av mening som verkar vara viktig för ett gott liv tillsammans med en närhet till känslan av förundran.

Förundran

Att uppleva en känsla av förundran sänker stressnivåerna i kroppen och det kan till och med verka läkande och inflammationshämmande. Förundran gör oss friskare och mer empatiska. Förundran uppstår när vi upplever något som känns större än oss själva och får oss att bryta tankebanor. Sara Hammarkrants och Katrin Sandberg har samlat forskning och tankar kring ämnet i boken Förundranseffekten, där de också tar upp nio ”förundranseffekter”: du blir friskare, du blir mindre stressad, du får mer tid, du blir smartare, du blir mer kreativ, du blir mindre egoistisk, du blir snällare, du blir mer generös och du gör grönare val.
– Underskatta aldrig kraften i gåshud, säger Katrin Sandberg.
Förmågan att förundras är också ett centralt begrepp inom religion och andlighet. Prästen Henning Plath beskriver förundran såhär:
– När jag ser Vintergatan en stjärnklar natt eller hör ett visst musikstycke eller plötsligt begriper något för första gången kan jag drabbas av förundran. Jag upplever hur jag på en och samma gång är del av något mycket större och samtidigt är jag helt i mig själv – en känsla ungefär som kärlek.