Nygamla Matteus kyrka

Nygamla Matteus kyrka

Nu är det dags för den nyrenoverade Matteus kyrka att slå upp portarna för allmänheten. Många fina kulturhistoriska värden har tagits fram och restaurerats. Kronan på verket är ljusbågarna från 1905, som åter lyser efter att ha varit mörklagda i många decennier.     

Text Annelie Tollerå
Foto Fredrik Schlyter

I renoveringen av Matteus kyrka har stort fokus legat på att ta fram kvalitéterna i arkitekten Helgo Zettervalls originaldesign, som är  från 1892. Dekormålningar har rengjorts och restaurerats och färgsättningen rimmar åter med originalkulörterna. Där det av olika anledningar inte har gått att återställa hela originalmålningarna har “tidsfönster” öppnats upp i form av visningsytor, där man kan blicka rakt in i kyrkans historia. Arkitekterna bakom nyrenoveringen och kyrkans nya samlingslokaler är Mats Fredriksson och Felix Freudenthal Lotz.

Kyrkan i Folkparken har en numera 130-årig historia på nacken. Den 13 april 1887 lades den första grundstenen och kyrkan stod färdig för invigning i maj år 1892 med den dåvarande biskop Carl Alfred Cornelius närvarande. Bygget gick loss på 375 000 kronor. Kyrkan är ovanlig med sitt kor som ligger mot väster, vilket är spegelvänt från vad traditionen bjuder. Man fick vända på kyrkan, eftersom man ville att kyrkans port skulle öppnas mot staden.

Banbrytande betong

När kyrkan byggdes i slutet av 1800-talet var den utförd i en av århundradets många nystilar – nygotiken. Som en motreaktion på den då länge rådande ljusa klassicismen ville man återupptäcka medeltidens lite mörkare stil med många interiöra valvbågar och spetsbågiga fönster. Det finns nio stycken fönster som är nio meter höga med motiv ur Matteusevangeliet, vilka också har gett kyrkan dess namn.

Matteus kyrka hade också, för den tiden, många moderna och banbrytande detaljer. Tegelfasaderna är av maskinpressat tegel. Utvändig dekor är i gjuten betong – ett byggmaterial som i slutet av 1800-talet var högaktuellt för experiment med olika blandningar för att hitta bra hållfasthet. Armerad betong var något helt nytt och man förstod att betongen skulle kunna få stor betydelse i framtiden. Att använda betong som byggmaterial i en klassiskt utformad kyrka var något som sällan hade gjorts tidigare.

Glimmande bågar

Också kyrkans ljusbågar, som följer valvens böjning i taket, var en nymodighet. När de var nyinstallerade år 1905 tändes de med hjälp av gas och senare fick de munblåsta glaslampor och elektrifiering. Nu har belysningen renoverats och lamporna har åter fått liv med hjälp av speciell led-lampor som ger ett varmt sken, precis ursprungsbelysningen.

Ljusbågarna sägs också vara det som kyrkoherde Edvard Evers refererar till i den kända psalmtexten “Glimmande bågar i alla Guds hus”… i Jul Jul, strålande jul. Psalmtextförfattaren Edvard Evers var den förste kyrkoherden i Matteus kyrka och stannade i norra församlingen i 27 år.

Förenklat och bortrenoverat

Matteus kyrka har länge varit känd som en av Sveriges bäst bevarade Helgo Zettervallkyrkor i arkitektkretsar, med mycket av originalinredningen kvar. Zettervall har ritat ett femtiotal kyrkor i Sverige. En del originalinredning har dock renoverats bort och förenklats genom åren. Den nygotiska stilen ansågs alltför vulgär under 1900-talet, då man hellre ville förenkla och måla över för att få ett mer enkelt och stilrent intryck

Tidens tand hade också gjort kyrkans dekorationsmålningar mattare och mörkare i färgen. Nu har konservatorer och traditionsmålare arbetat i kyrkan för att återställa den. Kyrkbänkarna har fått ny ådringsmålning som imiterar ek. Högaltaret har återfått sitt krön som hade plockats bort och plywoodskivor som täckte över dekorationssnickerierna har avlägsnats.

Kopparplåtar på taket

År 1955-56 sattes nya kopparplåtar på alla takytor istället för det ursprungliga skiffertaket. Anledningen var att stenen hade börjat frostsprängas på taket, där den var väldigt väderutsatt. Dock var tornspiran och sidoskeppens takfall ursprungligen redan täckta med kopparplåt, men nu fick hela kyrkan samma enhetliga tak, som skulle skydda bättre.

Ett nytt orgelverk är kyrkans nästkommande projekt, som beräknas vara färdigt år 2024. Orgelfasaden i ek är rikt ornamenterad med bland annat änglaskulpturer tillhör också den originalinredningen.

Söker vardagsvärdar

Nu hoppas församlingen på att kyrkan kan hållas öppen under vardagarna, så att allmänheten kan komma in och beundra kyrkan och tända ljus. Församlingen söker nya ideella medarbetare som vill hjälpa till med öppethållandet. Kaplanen Viveka Tjälve berättar att det är en chans för personer som brinner för våra kyrkobyggnader att hjälpa till och kanske hitta ett nytt socialt sammanhang, som kyrkans ansikte utåt.

 

Publicerad den 29 mars 2022

Hej livet nr 1 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och de livsfrågor som många bär på. I det här numret möter du Erik Elias Ekström, siminstruktören Ida, det vilda Norrköping och mycket mer!

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 1 2022