Varför älskar vi Bach?

Varför älskar vi Bach?

Barocken är en musikstil att nörda ner sig i. De flesta har hört talas om mästaren Johann Sebastian Bach. Till påsk är det många som söker sig till kyrkorna för att höra de stora oratorierna med kör och orkester. Fredrik Anderberg berättar vad som är så speciellt med barockens musik.

Text Annelie Tollerå
Foto Niclas Fasth

Fredrik Anderberg är violinist i Norrköpings symfoniorkester (SON) och ägnar sig åt att spela barockmusik på fritiden. Han är musikalisk ledare för Jursla barock, som är en löst sammansatt ensemble med medlemmar ur SON och andra fristående musiker. Just nu övar ensemblen inför uppsättningen i påsk av Bachs ”Johannespassionen” i Hedvigs kyrka tillsammans med två körer.

Fredrik tar fram sin barockstråke och håller upp den. Sedan tar han upp sin moderna stråke för att jämföra.

– Det här är min barockstråke, förklarar Fredrik. Den är gjord för att spela tydligt och precist, medan min moderna stråke är gjord för att spela dynamiskt och med kraft. Barockperioden ligger cirka år 1600-1750 när det gäller musiken. Vi pratar en stund om 16-delar som går upp och ner och en speciell ornamentik. Det är ofta snabba, tydliga toner med små utsmyckningar och drillar.

– Senare under 1800-talet får musiken mycket mer långa linjer, mycket klang, kontinuerligt vibrato och ett romantiskt ideal, berättar Fredrik. Men under barocken är det istället de små byggklossarna i musiken som är väldigt klart definierade. Musiken är så att säga regelstyrd på den lilla nivån och mer “här och nu”.

Ett forskningsområde

Inom barockmusiken sker mycket forskning och stora framsteg. Det vi pratar om idag kommer inte längre vara aktuellt om 15 år, menar Fredrik. Då kommer vi att ha upptäckt nya saker.

– Idag har vi insett att de historiska källorna som vi lutar oss på egentligen beskriver alla undantag i musiken. Det som då var generell praxis behövde man nämligen inte skriva ner någonting om. Det var underförstått och något som alla ändå visste. Är det typiskt vår tid att vilja hålla på med historiskt återskapande?

– En intressant fråga! Någonstans runt 1950-/1960-talet började man intressera sig för barocken och barockinstrumenten. Nu skulle flöjterna vara av trä som förr och inte med det moderna klaffsystemet. Man började spela på fiolerna med sensträngar. Innan 1960-talet spelade man barockmusik på ett helt annat sätt. Väldigt romantiskt och mjukt med legato, alltså bundna och svepande toner. Kompositörerna tittar i alla fall mycket bakåt, konstaterar Fredrik.

– Man hör att Mendelsson inspirerandes mycket av Mozart, Bach och Händel. Om man ser på Mozart, så måste han ha tittat på Bachs H-mollmässa när han skrev sin C-mollmässa.

Historiskt informerat

Kan man veta hur det lät under barocken?

– Nej, vi får acceptera att vi inte vet exakt hur det lät. I stället brukar vi prata om ett historiskt informerat uppförande. Det vill säga, vi försöker komma så nära som möjligt med hjälp av de källor vi har. Men vi vet egentligen inte någonting alls om anslag, dynamik eller klangideal. Det man vet mest om är själva instrumenten. Det finns många bevarade till våra dagar.

– Min fiol är från barocktiden. När man arbetar vokalt och med kör kan man säga att utgångspunkten är att härma instrumenten till stor del.

Bach då? Varför är det just hans musik som alla gillar?

– Bach är ju verkligen barockmusikens omslagspojke. Förklaringen till det är ganska enkel. Hans musik är helt enkelt fenomenalt bra! Den är så fantastiskt välskriven och välanpassad till de instrument som man spelade på då. Musiken ligger bra i händerna, den ligger bra i själen och den ligger bra i hjärnan. Hur mycket man än lyssnar kan man hela tiden upptäcka nya lager.

– Något som är intressant är att Bach inte var särskilt känd innan vår moderna tid. Han ansågs som lite efter de nya, moderna greppen. Han var stadigt förankrad i äldre tekniker, medan andra kompositörer var mera nytänkande.

Fredrik jämför med Johan Agrell, en Norrköpingskompositör som Jursla barock studerade in till en konsert tidigare i vintras.

– Agrell har beskrivits som väldigt uppfinningsrik och fri i sina kompositioner. Om man jämför honom med Vivaldi, som verkligen är modern och framåt, så är Agrell den som beskrivs som mer fräck och fri.

Johannespassionen till påsk

Runt påsk kan man höra de stora oratorierna i kyrkorna. ”Oratorium” betyder berättelse och till påsk är det berättelsen om Jesus sista dagar och hans korsfästelse som är aktuell. Mästaren Bach har skrivit den berömda Johannespassionen, där ”passion” betyder ”lidande”. Alltså berättelsen om Jesu lidande, såsom lärjungen Johannes berättade den.

– Jag ser fram emot att få framföra Johannespassionen i kyrkan, med sin klockrena akustik för den här musiken. Jag får alltid lite ont i själen när vi ska spela den här typen av musik i ett konserthus, för den hör verkligen till kyrkan. Musiken är skriven för kyrkan.

Skillnad i klang

Vad skiljer barockinstrument från moderna instrument?

– Man brukar säga att barockinstrumenten har lite sprödare klang och att de är tonsvagare. De moderna har mycket mer grundton och de äldre har mer övertoner. I en modern orkester som SON adderar vi klang till varandra och täcker in varandra till en tät karaktär. I en barockensemble lägger sig instrumentens klang snyggt och prydligt bredvid varandra, kan man säga.

– Det där med att barocken skulle ha tonsvaga instrument, fortsätter Fredrik och ser tvekande ut. Jag brukar skrynkla ihop pannan lite när någon påstår det. Jag minns den gången jag fick med mig fel fiol på en SON-konsert. Jag fick med mig barockfiolen och vi skulle spela Tjajkovskijs Nötknäpparen. Det spelade ingen roll hur svagt jag än spelade, jag hördes ändå. Min fiolklang låg liksom bredvid hela orkesterns.

Vad är det som lockar med barockmusiken?

– Det finns ett jätteenkelt svar, säger Fredrik. Det är vansinnigt roligt! Det är ett slags kompromisslöst, intensivt och detaljerat musicerande. Man måste tänka efter i varenda ton och det kräver sina hjärnceller. Men jag skulle inte vilja spela enbart barockmusik faktiskt. Alla tidsepoker inom den klassiska musiken har sin karaktär och är intressanta att fördjupa sig i på olika sätt.

Publicerad den 22 mars 2023

Hej livet nr 1 2023

Tema:

Hej Livet är Svenska kyrkan i Norrköpings omtyckta magasin, där vi vill lyfta livsfrågor och annat som rör oss Norrköpingsbor. Det är ett magasin för alla, både medlemmar och icke medlemmar. I det pinfärska vårnumret möter vi bland annat Christine Karmfalk, VD på Kolmårdens djurpark, Vidar Olsson, som har lego som yrke efter vinsten i Legomasters 2021 och Fredrik Anderberg, som spelar i SON och brinner för barockens musik. God läsning!