Norrköping har under en lång tid byggt upp ett rikt restaurangliv, och när restauranger inte räcker till finns pubar som goda alternativ. Men vad händer med dansgolven då?

Glesa dansgolv

Jag frågar Stina som är född på tidigt 2000-tal och som även varit verksam inom Norrköpings nattklubbsliv. Stina berättar hur det gick att se en tydlig förändring från bara en helg till en annan. Hon förklarar även hur det sociala mönstret har ändrats, att dansgolv inte är lockande och att klubbar kan upplevas ”läskiga”. Klubbarrangörer ser också en nedåtgående trend. På frågan om det går att se en tydlig skillnad mellan generationerna och dansgolven så svarar Daniel ”Mr Dee” Wingmalm (DJ) att beteenden skiljer sig avsevärt och han menar på att sociala medier har haft ett stort inflytande.

– Det är en stor skillnad på ett 18+ ställe jämfört med ett 25+ ställe. I de yngre åldrarna tar fortfarande den stora osäkerheten plats. Det finns en rädsla för att någon ska uppmärksamma ditt dansuttryck. Riktigt så var det inte innan sociala medier.

Både Mr Dee och Daniel ”Foppa” Forsberg som är klubbarrangör för Franz Jäger menar att målgrupper uppåt i åldrarna prioriterar dansen när tillfälle väl ges jämfört med en yngre målgrupp som hellre söker sig till lugnare ställen för att sitta och prata. Stina håller med i resonemanget. Hon inflikar med att det upplevs ”cringe” att dansa på ett dansgolv framför okända personer. Efter pandemin upplevde hon, liksom hennes vänner, att det var svårt att återgå till det gamla normalläget med att träffa nytt folk. Att det liksom var jobbigt och påfrestande efter att ha varit isolerad en längre tid, där det gick så långt att ett besök till affären till och med kändes ansträngande. Att då gå till en nattklubb, där det sociala står i centrum, känns långt utanför ens comfort zone menar hon. Detta tror hon är något som lever kvar hos ungdomar än idag.

Nattklubbsdöden

Flera nyhetssajter belyser just att sociala medier, pressad ekonomi, mörka framtidsutsikter, prestationsångest och ett generellt sett sämre mående bland unga har föranlett till denna dansdöd, eller nattklubbsdöd som Mr Dee kallar den.

– Vi är ju mitt uppe i det som kommit att kallas nattklubbsdöden. Nattklubbarna som håller öppet får allt färre gäster och till den grad att antalet till och med blir obefintligt.

Vi träffar Ebba 34 år, på ett centralt konditori i Norrköping för att höra vad hon har att säga om dansgolven och klubblivet. Hon minns tillbaka till den tiden då förköpsbiljetter existerade och var en grej bland vissa utvalda butiker såsom Carlings. Idag hade hon nog inte övervägt en utgång, inte ens om det fanns ett bra ställe att gå ut på menar hon. Det går att höra ett tydligt missnöje över utbudet på bra lokaler, och med bra lokaler menar hon rymliga lokaler som kan svälja dansgolv. Mr Dee vill verkligen understryka att pandemin är en av de största anledningarna till att det ser ut som det gör idag. Att gå ut och dansa har varit en tradition under flera generationer. Det ”ha-begär” som byggts upp har raserats på grund av det avbrott som pandemin orsakade. Helt plötsligt så blev en lugn hemmakväll en konkurrent menar han. Pandemin kommer upp på tal även bland de unga. Det sociala livet sattes på paus för många under pandemiåren, inte minst för studenterna. Stina tog studenten samma år som pandemin bröt ut. Hon beskriver hur det då uppstod tillfälliga ”sit down clubs”, vilket innebar att sällskap blev placerade i öar med max fyra runt bordet. Detta mynnade ut i nya klubbeteenden under och efter pandemin, inte bara för Stina men även hennes vänner och andra som hon pratat med.

Pandemin skapade nya forum

Det verkar finnas ett starkt samband mellan nattklubbdöden och omvärldsläget. Informationssamhället ger en ökad medvetenhet bland unga. Stina menar på att behovet och belöningen är större av att ses i en lugnare miljö där det går att prata med sina vänner ostört än att studsa runt på ett mörkt och högljutt dansgolv. Digitaliseringen var långt gången redan innan Covid-19, men trösklarna för att umgås över nätet blev lägre under pandemiåren och stötte således bara dansgolven ännu längre bort menar Stina. På gott och ont enligt henne själv, men för danshaken, mest ont.

– Det är på något sätt smidigare och mer bekvämt, dessutom enklare att lära känna nya människor på sociala medier. Och att ungdomar lider av mer ångest idag tror jag mycket beror på sociala mediers påverkan, liksom hur aktörer och influencers visar upp sina perfekta liv vilket leder till att många jämför sig.

Stina nämner också att sociala mediers påverkan stöter bort dansgolven för att pressen blir för stor för någon som redan mår dåligt. Vi får också en inblick i trender på sociala medier som ”looksmaxxing” hos killar och ”glow up” hos tjejer. Dessa trender går ut på att hälsa, kost,
sömn och träning prioriteras upp och alkohol prioriteras ned. Det minskade intresset för alkohol spiller i det här fallet över på dansgolven. Dessa livsstilsideal tror hon har en stor påverkan hos ungdomar idag.

Andra exempel kommer också upp på tal. Upptrappade oroligheter som det rapporteras om på nyheterna. Likaså det faktum att skaffa ett jobb och upprätthålla en viss status idag gör att ungdomar ställer högre krav på sig själva och tar därför avstånd från klubbar och dans. För att inte tala om en annan direkt konkurrerande plattform till dansgolven: dejtingapparna. Dejtingappar som Tinder och Hinge har tagit över dansgolvens roll som den primära mötesplatsen.

En lång väg tillbaka

Historiskt såg kyrkan det som något syndigt att dansa. Likväl har människor i alla tider hittat till dansen. Rökning på klubbar har varit förbjuden över 20 år och på senare tid även uteserveringar. Sedan 2023 behöver inte heller krögare och klubbägare längre söka tillstånd för att erbjuda sina gäster dans, och i stället för att behöva gå hem vid åtta så går det att dansa långt över midnatt. Det finns något paradoxalt med att förutsättningarna för dansandet har blivit lättare och mer socialt accepterat samtidigt som normen rör sig i motsatt riktning. Klubbarna hade det väldigt tufft när restriktionerna drogs tillbaka och skulle börja öppna upp igen. Stina berättar hur det gick att se en förvandling från bara en helg till en annan.

– Efter att restriktionerna hade hävts helt var det väldigt mycket folk ute på ”premiärhelgen” men sedan minskade antalet gäster igen redan helgen efter! Jag har alltid jobbat på populära nattklubbar med många gäster, lockande evenemang, artister och normala priser i baren. Men som sagt, efter pandemin hände något.

Ebba nämner än en gång vikten av rymliga dansgolv, lokaler som Arbis och Värmekyrkan. Men även där känns steget till dans långt bort säger hon, där den ena inriktar sig mer på livemusik och den andra på mer särskilda tillfällen som exempelvis Franz Jäger. Klubbarrangörerna understryker även dessa utmaningar med att locka gäster till dansgolven, oavsett lockbete. Förvisso anar de en svag trend uppåt men att det idag krävs helt andra bokningar i form av event, temakvällar eller artister för att få publiken att vilja betala entré. Denna trend avspeglas tydligt bland de ungas resonemang. Att den ”vanliga utgången” är förbi. Entrébiljetten övervägs enbart vid ytterst särskilda tillfällen.

– Sammanfattningsvis känner jag och många andra idag att en hemmakväll trumfar en utekväll, det är helt enkelt inte speciellt trevligt och roligt att gå på nattklubb längre. Om jag får spekulera så tror jag inte att nattklubb och dansgolv kommer bli speciellt populärt igen, någonsin.

Trots dystra prognoser för danshaken enligt unga röster så behöver ingenting vara för evigt. Människan har en tendens att romantisera det gångna. Exempelvis ser vi just nu ett uppsving bland retroteknik som analoga mobiltelefoner, mp3-spelare och kassettband där algoritmer, flöden och notiser håller sig långt borta. Om detta blir dansgolvens undergång eller återkomst återstår att se. Klubbarrangören vill i alla fall se ljust på danshakens framtid. Daniel tror att dansdöden är tillfällig och trycker på nostalgiknappen.

– Vi har visserligen sett ett något minskat intresse även hos oss de senaste två åren, men annars har vi haft fullt hus nästan varje fest i 14 år. Och 2023 var dessutom ett rekordår! Shuffleboard och biljard i all ära, men det är bleka alternativ jämfört med ett stort svettigt dansgolv. Behovet av en stor mötesplats med hög energi kommer finnas framöver också. Det både hoppas och tror vi!•