Fredsrörelsernas klassiska inriktning är fred och ickevåld. Svenska Freds grundades redan 1883 av 42 riksdagsledamöter, som en reaktion mot planen på ökade försvarskostnader. Kristna Fredsrörelsen grundades 1919, som en kristen avknoppning.

Martin Uggla är tematisk rådgivare och leder policyarbetet på Kristna fredsrörelsen. Han utsågs av Global Bar magazine till biståndsdebattens mäktigaste 2021 och har ett stort intresse för människorätt samt är Belaruskännare.

Kerstin Bergeå är ordförande för Svenska Freds och har i många år arbetat med att utbilda i fredsfrågor, konflikthantering och ledarskap. Hon har bland annat hjälpt före detta barnsoldater i Uganda i deras rehabiliteringsprocess.

-Krig tycker jag ska förflyttas till den historiska soptippen, säger Kerstin. Inte bara för vår egen värdighet men också för att klara resursfördelningen och den nödvändiga klimatomställningen.

Nu ser fredsrörelserna en betydande medlemsökning, samtidigt som stöden till organisationerna kraftigt minskar. Svenska Freds, Sveriges största fredsorganisation, har fördubblat sitt medlemsantal på ett år, från dryga 5600 till 11000 medlemmar.

Vad betyder det att vi ska “förbereda oss för fred”? Är fred omodernt idag?

-Fredsarbete handlar om att arbeta för att förebygga krig, så att konflikter inte ska leda till väpnat våld. Det är ett medvetet och långsiktigt arbete, berättar Martin. Bland annat sker det genom biståndsinsatser, där man åtgärdar grundorsakerna till konflikt. Diplomati och dialog är andra viktiga verktyg.

Kerstin upplever att det har blivit mycket mer kontroversiellt att prata om fred idag.

-När militarismen ökar lyfts inte perspektiv som föreslår konfliktförebyggande åtgärder, konflikthantering och nedrutsning. Det hånas istället i allt större utsträckning. Vi har fått indraget stöd från FBA (Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling) och tyvärr medvetna försök från vår regering att tysta kritiska röster och folkligt engagemang för fred.

Sammanlagt rör det sig om 20 miljoner kronor årligen i indragna medel. Det är en droppe i budgethavet jämfört med anslagen till försvaret, som på kort tid nästan har fördubblats till 119 miljarder.

-Rent praktiskt innebär det att vi måste dra ner på våra utgifter och att vi inte kan behålla viktig personal, säger Kerstin. Detta i en tid då vår granskning och vår röst är viktigare än någonsin.

-Det slår hårt eftersom det drabbar flera av våra kärnfunktioner. Vi får mycket sämre möjlighet att med seriös kunskap och debatt delta i det offentliga samtalet kring fred och säkerhet. Eftersom vårt medlemsantal ökar signalerar det att människor vill höra våra perspektiv i debatten, samtidigt som vi får sämre möjlighet att svara upp mot denna efterfrågan, fyller Martin i.

Det har även förekommit överdrifter och missförstånd kring fredsarbetet, berättar Kerstin.

-Det har aldrig handlat om att avveckla försvaret över en natt, som många verkar tro, utan snarare att fokusera på konfliktförebyggande åtgärder. Vi värnar människorätt och förespråkar en bredare syn på säkerhet än den snävt militära. Vi sätter människan i fokus snarare än stater eller territorier.