En viktig bisyssla

En viktig bisyssla

Du har kanske hört att bin är viktiga pollinerare? Bin besöker inte blommorna för att hjälpa till med pollineringen utan för att hämta mat. Samtidigt hjälper bina växterna och växterna ger oss mat. Det kallas för en ekosystemtjänst. Ett arbetsbi producerar ungefär en tesked honung under sin livstid. Tänk så mycket arbete som utförts för en burk med gyllene honung.

Text och foto Malin Singelsö

Det är en solig eftermiddag i mars. Strömmen glänser i sin väg mot Industrilandskapet som skymtar gult och tegelrött genom träden. Det knoppas, men lövsprickningen är inte här än. I backen mot Färgargården står två små röda byggnationer. De smälter in så fint i övriga omgivningen att man knappt tänker på vad de faktiskt är, nämligen två bikupor. De sköts av Norrköpings biodlareförening. Denna vackra marseftermiddag ska vi få träffa Daniel Bengtson, som är en del av föreningens styrelse.

Kupa på skoltaket

Daniels intresse för biodling föddes då han hörde talas om ett projekt med bikupor som var utrustade med teknik för att kunna mäta flera data kring binas liv och arbete. Det var just intresset för tekniken som lockade då. Skolan, där Daniel var lärare, fick en sådan bikupa på taket så de kunde studera olika aspekter som påverkade hur bina betedde sig.
– Så intresset för biodling föddes ur ett intresse för tekniken i den kupan. Nu är jag mer intresserad av binas biologi och hur de löser olika problem, säger Daniel med ett leende.

Socialt föreningsliv

År 2017 flyttade Daniel till Norrköping, och sökte nya sociala sammanhang. Vad kunde då vara bättre än att gå med i biodlareföreningen, möta likasinnade personer och samtidigt kunna fortsätta med sitt stora intresse? Sagt och gjort, och idag är han alltså en mycket aktiv medlem av föreningen. De är ungefär 100 medlemmar och ordnar också studiecirklar i biodling där man kan lära sig om de olika momenten under året och hur man läser av bina. Föreningslivet är också trevligt och socialt.
– På sommaren träffas vi varje onsdag i Sommargården Hillersta intill Glan, där vi fikar, tar hand om våra bisamhällen och pratar och hjälper varandra med råd och tips, berättar Daniel.

Föreningens bisamhällen

Utöver de två bisamhällena vid Färgargården har föreningen också en visningskupa på Norra kyrkogården, en utanför konstmuseet, som först var en del av ett konstprojekt och som blivit kvar efter det, och fyra kupor ute på sommargården. Nu närmar sig tiden på året då samhället tittas till för första gången. När det blir en solig vårdag med sisådär tolv grader i luften, så öppnar biodlaren kupan snabbt för att se efter att bina har det bra och har mat så de klarar sig till maj. Biodlaren rengör botten så att döda bin inte täpper till flustret, ”entrén” till kupan, för då kan bina kvävas. Sedan fortsätter biodlaren att titta till dem löpande under säsongen och just läser av dem, om de till exempel har planer på att svärma.

Planer? Hur smart är ett bi?

Daniel berättar att det handlar om instinkter, men man har sett på studier av humlor, som är en art av bin, att de kan lära sig att göra vissa uppgifter med positiv förstärkning i form av belöningar. Bina har också otroliga sätt att kommunicera saker till varandra, som en kollektiv organism. Ett bi som har hittat en bra plats för att hitta nektar och pollen dansar på en ram inne i kupan för att förmedla information. Det är alltså helt mörkt i bikupan och bin är döva, men genom att skapa vibrationer som de andra kan tolka, så förmedlar det dansande biet tre saker till alla de bin som står på samma ram. Det är i vilken riktning de ska flyga i förhållande till solen, hur långt de ska flyga och vilken kvalitet det är på maten på platsen. När den gruppen som fått den infon kommer tillbaka, kan en individ i den gruppen avlösa den som dansar. När sedan kvaliteten på födan blivit för låg, då letar man i stället efter en ny plats och börjar dansa och berätta om den platsen.
– Så bisamhället tar olika beslut hela tiden, konstaterar Daniel.

Italiensk art

I föreningens kupor har man en blandning av italienska honungsbin och lokala bin, som lägger ägg och föder upp nya bin nästan hela året. Det ursprungliga nordiska biet har ett längre uppehåll under vintern och de förbrukar mindre föda. När kylan kommer går också de italienska honungsbina i klot, och övervintrar i kupan med en drottning och cirka
20 000 arbetsbin. De får ett vinterförråd av socker inför vintervilan, och det är faktiskt gynnsamt för just de italienska bina att ha den symbiosen med biodlaren.
– På hösten hämtar de mycket nektar från ljung, och den honungen tål inte de italienska bina så bra. De får magproblem och kan bli sjuka av den. Så sockret passar faktiskt bättre för dem under vintern, förklarar Daniel.
Vinterförrådet av socker ger man när man skattat honung sista gången för året, det vill säga när man plockat ur ramarna, slungat honungen ur dem och tagit tillvara på den. Hur många gånger per år man kan skatta honung beror på hur sommaren blir. 2023 kunde Daniel skatta honung två gånger under juni för det var så varmt då, men sedan inte förrän i andra halvan av augusti för det blev så pass kallt under juli och augusti och det blev också slutet på biodlarsäsongen det året.

Viktiga för våra ekosystem

Bin är viktiga pollinatörer. Utan pollinatörernas arbete skulle vi till exempel inte få många av de bär och frukter vi är vana vid. Hallon, äpplen, päron, körsbär, björnbär, blåbär och lingon är beroende av bin och getingar. En monokultur som exempelvis stora sädesfält eller klippta gräsmattor, är en öken för ett bi. Det är därför man idag ofta har en kant på sädesfälten med blommor och mer ängsbetonad växtlighet, för att hjälpa pollinatörer. Raps är en gröda som bina drar nytta av, men den blommar under kort tid. Så tänk gärna på att ha nektarrika växter i trädgården och att det finns något som blommar under hela säsongen, om man vill hjälpa bin. Exempel på sådana växter är Sälg eller Vårkrokus på våren, Jätteverbena på sommaren och Röd solhatt och Höstaster på hösten.
– Man kan också sätta upp insektshotell, borra hål i gamla stockar eller lämna jorden bar i slänter med exponerad sandjord, där gärna vildbin bor. Norrköpings kommun är duktig på att skapa bra miljöer för bin,
avslutar Daniel.•

Ett bis liv

Bidrottningen lägger ägg. De befruktade äggen kan bli arbetsbin eller nya drottningar, de obefruktade blir drönare. Biet passerar sedan larv- och puppstadie innan de kläcks som fullt utvecklade bin.
Hur kan det komma sig att ett befruktat ägg kan bli antingen ett arbetsbi eller en drottning? Jo, larverna matas med en fodersaft. Om en larv får den mest potenta mixen av fodersaft, som kallas drottninggelé, så aktiveras vissa delar av deras DNA medan andra stängs av. Likaså sker om larven får en svagare mix av fodersaft, då reagerar dess DNA och ställs in för att bli ett arbetsbi.

Dag 1-5

Men nu har det precis kläckts ett litet bi som fått den svagare mixen, och blivit ett arbetsbi. Arbetsbiet har flera roller under sin livstid. Första till tredje dagen är hon ett städbi. Det lilla biet får börja med att städa cellen som det kläckts ifrån, och får därefter hålla rent och snyggt i kupan. Städbiet matas av äldre bin.
Dag tre till fem får hon en period av lättja. Hon hålls helt enkelt vid pollen- och honungscellerna och äter.

Dag 6-10

Sjätte dagen är det slut på sötebrödsdagarna. Nu börjar nämligen deras körtlar skapa fodersaft. Det lilla biet blir nu ett ambi och matar alla larverna. Detta håller vanligtvis på till dag tio. Under dagarna som ambin tar bina sin första flygtur utanför kupan.

Dag 11-17

Dag elva till 18 har hon först uppgiften att ta emot nektar från hemvändande dragbin, sedan att bygga celler i kupan när vaxkörtlarna producerar som bäst.

Dag 18-20

Dag 18-20 är hennes giftkörtel fullt utvecklad och det lilla biet blir nu vaktbi vid flusteringången. Hon har koll på allt som sker i kupan och släpper inte in någon obehörig.

Dag 21-

På sin 21:a levnadsdag blir det lilla biet ett dragbi, och kommer flyga ut för att samla in nektar och pollen, kittvax eller vatten. Om hon är född under tidig sommar kommer hon bara leva som dragbi i en till två veckor, sedan dör hon. Om hon föds på sensommaren kan hon leva upp till 8 mån för att kunna starta om arbetet i kupan nästa vår.

Drönarens öde

Ett bi som kläcks från ett obefruktat ägg och blir drönare, har som enda jobb att befrukta en bidrottning. Drönaren flyger långa sträckor varma sommardagar för att hoppas känna doften av en ny bidrottning som är ute på sin parningsflykt. Om drönaren lyckas befrukta en drottning kommer han sedan att dö. De överlevande drönarna kommer drivas ut ur kupan framåt hösten av arbetsbina, när drönarna inte längre har någon uppgift. En drönare lever också bara fem till sex veckor.

Honung

Du har kanske märkt att honung kan se lite olika ut? Det beror på vad som blommat just när bina hämtat nektar och pollen, alltså tiden på året, och vad som finns inom flygavstånd från kupan. Daniel visar en ljus honung. – Här har det varit mycket raps och äppelblom.
En annan skördad i augusti är mer bärnstensfärgad. En tredje smakar lite kärvt för bina ätit på äppelkart. Honung kristalliseras också olika fort beroende på förhållandet druvsocker och fruktsocker. Hög halt fruktsocker innebär att honungen är flytande längre.

Publicerad den 23 maj 2024

Hej livet nr 1 2024

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och livsfrågor som många bär på. I det här numret får du bland annat möta Anders Pihlblad, lära dig mer om biodling, läsa om ett viktigt föreningsliv i både Norrköpings fältrittklubb och Norrköpings ungdomscirkus och mycket mer.