Hemvärnets historia

Hemvärnets historia

Det svenska Hemvärnets uppgift är att skydda, bevaka och stödja samhället vid kris. Efter att ha minskat under fredsåren har intresset för Hemvärnet nu återigen ökat, mycket på grund av det oroliga läget i Europa. Men hur ser Hemvärnets historia ut och vad gör de egentligen?

Text: Matilda Eklöf Foto: Försvarsmakten/Emy Åklundh/Mats Nyström/Joel Thungren och Wikimedia commons

De svenska hemvärnsförbanden är idag moderna krigsförband med huvuduppgift att skydda, bevaka och stötta samhället i kristider. De bildar en nationell och territoriell bas för Sveriges försvar och skydd. Hemvärnet grundades i samband med andra världskriget och var en självklar del i samhället under beredskapsåren.

Hemvärnet i historiska mått kan kanske tyckas vara rätt ungt. Men även om Hemvärnet formellt inte grundades förrän 1940 så har Sverige en lång historia av frivilliga grupper som har slutit upp för att skydda land och rike när krig och kriser utbrutit.

Borgarbeväpning

Redan vid riksdagen 1624 beslutades det att sätta upp en så kallad borgarbeväpning i Sverige. Borgarbeväpning var speciella trupper bildade av städers borgerskap. Dessa förekom främst under medeltiden men fanns på vissa platser i Europa kvar in på 1900-talet. Beslutet innebar att Sveriges befolkning, både i städer och på landsbygden, skulle försvara sina hembygder vid fara för krig.

Under riksdagen 1625 och i en förordning från 1650 förtydligades beslutet från riksdagen ytterligare. Kung Gustaf III gav noggranna bestämmelser om borgarbeväpningen. Borgerskapets militärkårer, som de kom att kallas, bestod av fem bataljoner var med fyra skvadroner till häst och 19 kompanier till fots. Kårerna stod näst i rang efter kungens egna liv- och hustrupper.
Varje borgare skulle skriva in sig i militärkåren och under det svensk-ryska kriget 1788-1790 vaktades både Stockholm och Göteborg av kårerna. Hotet mot västkusten under denna tid gjorde att flera kuststäder upprättade borgargarden. Under 1800-talet minskade dock intresset för borgarkårerna och 1870 upplöstes Stockholms borgerskaps militärkårer.

Europa brinner

Det skulle komma att dröja en bit in på 1900-talet innan frågan kom på tal igen. Det oroliga läget i Europa under slutet av 1930-talet och andra världskrigets utbrott hösten 1939, aktualiserade återigen idén om att upprätta lokala skyddsstyrkor i Sverige. Värnpliktsarmén hade begränsade resurser och på flera platser i landet bildades därför hemvärn på eget initiativ. En lag från 1934 som förbjöd bildandet av militära skyddskårer innebar dock att detta var olagligt.

Viljan att starta permanenta lokala skyddsstyrkor i landet var dock fortsatt stark och regeringen agerade snabbt. Den 7 februari 1940 tillsattes en hemvärnskommitté för att utreda frågan om ett nytt skyddsförband. Ordförande för kommittén blev den linköpingsfödde översten Gustaf Petri. Kommittén skulle utreda vilka uppgifter som skulle utföras, vilken utrustning som behövdes och hur organisationen skulle kunna se ut.

Det svenska hemvärnet

Den 29 maj 1940 tog regeringen formellt beslutet att bilda ett hemvärn. Hemvärnet skulle komma att bestå av frivilliga yngre och äldre män som av olika anledningar inte kunde tjänstgöra inom försvaret. Beslutet om införskaffandet av ett hemvärn påskyndades troligtvis av att både Norge och Danmark hade fallit och ockuperats av Tyskland i april samma år, bara någon knapp månad tidigare.

Från början var tanken att Hemvärnet skulle bestå av cirka 50 000 man men efter redan ett par veckor kunde den nyligen nyutnämnde hemvärnschefen Gustaf Petri titulera sig chef över hela 90 000 frivilliga män. Petri kom att leda organisationen till och med 1947. Till minne av Petris insats för Hemvärnet utdelas av Hemvärnsbefälets Riksförbund Hemvärnets Petrimedalj, även kallad Gustaf Petri-medaljen.

Tusentals insatser

Hemvärnet sattes i beredskap den 25 juni 1940 och genomförde under de kommande fem åren tusentals insatser i landet. En sammanställning visar att de bland annat ”omhändertar 25 svenska flygplan, 35 oidentifierade, 46 utländska samt 45 spärrballonger och propagandaballonger.” Dessutom ingriper de vid 15 eldsvådor och skogsbränder.

Utöver detta var Hemvärnet även behjälpligt i flyktingmottagandet under kriget och även i motståndsrörelsen. Bland annat kan nämnas affärsmannen, diplomaten och hemvärnsinstruktören Raoul Wallenberg. Han hann utbilda tusentals hemvärnssoldater i Sverige innan han senare med hjälp av svenska skyddspass hjälpte tiotusentals ungerska judar att fly undan nazismens förintelseläger.

Avlagt material

Under beredskapsåren var Hemvärnets viktigaste uppgift att skydda och se efter landets mobiliseringsförråd. Syfte var att de inkallade krigsförbanden under säkra former snabbt skulle kunna finna sin utrustning, sina uniformer och fordon.

Ironiskt nog fick hemvärnet länge nöja sig med avlagd utrustning som tidigare använts av bland annat arméförbanden. Både uniformer och utrustning var därför ofta av ojämn och bristande kvalitet. Det var heller inte säkert att det räckte till alla. De allra första hemvärnssoldaterna utrustades exempelvis enbart med en armbindel med Hemvärnets tecken på och om de hade tur, ett gevär eller en hagelbössa. 1945 beslutades det slutligen att alla hemvärnssoldater skulle få uniform m/1939 men det kom att ta över fem år innan det genomfördes fullt ut.

Minskat intresse

År 1985 bildades det marina Hemvärnet. Trots att det fanns 120 000 frivilliga inom de 66 hemvärnsbataljonerna så bestod styrkorna fortfarande uteslutande av män. Det kom att dröja fram till 1989 innan kvinnor fick bli hemvärnssoldater, och detta först efter att de hade genomgått den militära grundutbildningen. 2010 utgjorde kvinnorna 15 procent av Hemvärnets personal.
I och med att den svenska befolkningen la krigsåren allt längre bakom sig minskade också intresset för att delta i övningar och utbildningar. År 2000 fanns 70 000 soldater i Hemvärnet men bara fem år senare hade den siffran minskat till drygt 40 000. År 2020 bestod Hemvärnet av cirka 20 300 soldater.

Ökat intresse igen

Idag har vi återigen ett spänt världsläge och hotet från Ryssland och kriget i Ukraina har gjort att intresset för Hemvärnet ökat kraftigt. Redan i januari 2022 när svenska soldater skickades till Gotland syntes en tydlig ökning och under veckan efter Rysslands invasion av Ukraina kom det in hela 9 842 ansökningar till Hemvärnet.

Idag består Hemvärnet av omkring 21 000 frivilliga som, om de beordras hemvärnsberedskap, inom sex timmar ska vara redo att lösa sina huvuduppgifter. Det finns 40 bataljoner, från Kiruna till Malmö, och Hemvärnet ingår också i landets fem militärregioner.

Tanken är att Hemvärnet ska fungera som ett stöd för samhället om kriget eller krisen kommer. Det kan handla om stöd i väpnade strider men också att hjälpa till vid exempelvis snöoväder, översvämningar eller eftersök.

Den som inte har gjort värnplikten och vill gå med i Hemvärnet får genomgå en grundläggande utbildning för frivilliga (GUF) där man under två veckor får lära sig det viktigaste, bland annat att hantera vapen. Till detta tillkommer vanligtvis cirka fyra till åtta dagars utbildning per år, beroende på vilken roll man har.

Publicerad den 17 juni 2022

Hej livet nr 2 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och livsfrågor som många bär på. I det här numret får du möta vår talman Andreas Norlén, lära dig mer om Norrköpings spårvagnar, besöka Arkösund och fundera på betydelsen som ligger i ljus och mörker och mycket mer.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 2 2022