Omsorg om själens rum

Omsorg om själens rum

Det sitter i väggarna, Arga snickaren, Grand designs, Husdrömmar – tv-tablån speglar det stora intresse vi har för hus och hem. Design och arkitektur som återspeglas i byggnader och trädgårdar. Men i samklang med en ökad medvetenhet om hållbarhet, både vad gäller miljön i form av ekologisk hållbarhet och ett hållbart hälsosamt liv för oss människor, så ökar intresset för att ta hand om hus och hem på ett sätt som är äkta och vårdande.

Text och foto Malin Singelsö

Byggnadsvård. Ett begrepp som säkert tolkas på olika sätt av olika människor. Det kan handla om att återställa ett gammalt hus till sitt ursprung, men också, precis som det låter, handlar det om att vårda en byggnad, gammal som ny. Ett ord som man ofta hör i relation till en äldre byggnad är uttrycket K-märkt. K-märkning är ett samlingsbegrepp som ibland används om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Vad som avses är ofta olika typer av skydd som finns i gällande detaljplaner. Du måste ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag när du vill göra ändringar. Det kan till exempel handla om vilken färg en byggnad får ha eller hur fönstren får se ut. Ett litet q innebär att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Litet q är det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan.

Ökande intresse

Maria Lannerstedt är dekorationsmålare och har länge jobbat med byggnadsvård. Idag arbetar hos som butikschef på Färg- och måleriprodukter i Norrköping. Hon vittnar om hur intresset har ökat och att det idag är fler privatpersoner som kommer för råd om hållbara metoder. Kurserna i allt från färgsättning och ådringsmålning till möbelrenovering och lerklining är ofta fullbokade.

– Det finns mycket kunskap men ofta är de som kan mest inte så högljudda av sig. Det är viktigt i den här branschen att föra vidare kunskapen. Förr visste man hur man byggde hus på ett sätt som var bra för huset men också för människan. Material som andades, färg utan gifter och mikroplaster. Den exakta vinkeln på spröjs som gjorde att mer ljus återspeglas in i huset. Skafferi och jordkällare som gjorde att man kunde ta tillvara på maten, berättar Maria.

Tänk efter innan

Att ta sig an ett gammalt hus kan vara ett stort projekt. För en del kanske det är drömmen att skrapa fönster under varma sommardagar med fikapauser på trappen, en annan kan inte tänka sig något mer tålamodsprövande.

– Det är viktigt att tänka efter innan man ska köpa ett renoveringsobjekt. Att ställa sig frågan om detta verkligen är för mig, om man har tiden och energin. Och resurserna, lite beroende på hus och hur mycket tid man själv kan lägga ner. Steg två blir att se till att strukturen är intakt. Att tak är tätt, fasadbrädor friska, att inget bärande i strukturen är ruttet eller fullt med husbock – sådant måste åtgärdas direkt. Sedan tycker jag att man ska prioritera. Hur mycket orkar du med att göra själv? Vad tycker du är viktigast att satsa på? Vad trivs du själv med? Och vad är hållbart? Köper man ett 1800-talstorp med ett fint och helt 50-talskök, ja, då är det mer hållbart att behålla det befintliga köket än att byta ut det till ett tidstypiskt för torpets byggår. Men är det något man brinner för så gör den prioriteringen, jag vill inte moralisera eller komma med pekpinnar, säger Maria.

Naturliga material

Att jobba med naturliga material och produkter som vårdar är inte svårare. Linoljekitt är följsamt och lättarbetat och linoljefärgen tillåter en kaffepaus utan att penseln är torr när man kommer tillbaka. Vissa tekniker behöver man få vägledning kring, som att färgen ska arbetas in tunt och i flera lager, men allt detta kan man få råd kring i butik. Det finns också organisationer man kan vända sig till, som Svenska byggnadsvårdsföreningen där man kan få rådgivning av en expertpanel och de erbjuder även kurser. Vi tar en liten tur i färgmixningsrummet där Marias kollega blandar färg för hand med skedar som redskap. Linoljefärgen låter sig inte blandas i en färgblandare utan efter ett recept mäts ett antal provburkar upp, exakt på grammet. I rummet bredvid ligger kurslokalen och ännu ett rum bort kommer vi in i fönsterverkstaden där ett fönster just kittas om med linoljekitt. Fönsterverkstaden är ett annat företag, men samarbetet är så nära att uppdelningen inte märks inne i lokalerna. Luften doftar härligt av linolja.
– Något man ska tänka på är att med dessa metoder kan man vårda till exempel ett fönster till att hålla i flera hundra år, och det är ju tidsspannet när det handlar om ett hus. Linoljefärgen tränger in i träet och bevarar det men låter det ändå andas så träet inte ruttnar. Och när det är dags att skrapa och måla om så låter det sig göras. Ett fönster i plast och aluminium, som kallas underhållsfritt, håller kanske i 20-30 år, det är ingen tid alls för ett hus. Och underhållsfritt är väl korrekt på så vis att de går inte att underhålla, när de är slut så är det slut. Jag märker att fler och fler inte ser sig som ägare av en byggnad, utan en förvaltare. Vi finns en tid i vårt liv i byggnader som står kvar där, långt efter att vi har försvunnit. Och kanske är det bra för själen att skrapa fönster en stund. Att få lite slow-life emellanåt, för återhämtning i våra liv där allt går snabbt och man är ständigt uppkopplad.

Liten ordlista

Husbock – Husbocken är en skalbagge som specialiserat sig på att leva av trä. Gör stora skador på hus.
Lerklining – Lerklining kallas tekniken att putsa en vägg med ett lerbaserat bruk för att isolera mot drag.
Linoljefärg – Linoljefärg består av bindemedlet kokt linolja samt pigment.
Linoljekitt – Linoljekitt består av en blandning av linolja och krita. I gamla recept är linoljan alltid rå, men i dagens linoljekitt kan den vara såväl rå som kokt.
Spröjs – Spröjsen är just de små ribbor som avdelar fönstret i dessa mindre delar. Kort förklarat kan man alltså säga att spröjs är en typ av ramverk som indelar ett fönster eller en dörr. I gamla fönster är spröjs traditionellt av trä och avgränsar varje del glas. Idag ser man ofta ”fuskspröjs” som knäpps dit ovanpå en hel ruta.

Byggnadsvård hos @holmsjohultsfrun

Ett par som Maria har hjälpt är Hannah och Rickard. De köpte den före detta gården Holmsjöhult, som nu bestod av ett bostadshus som visade sig ha anor från 1600-talet. Efter att ha gått bet på en fönsterrenovering vände de sig till butiken för att få hjälp och råd. Man kan följa Hannah och Rickards projekt på @holmsjohultsfrun på Instagram och tillhörande blogg.

Hur kom det sig att ni föll för just Holmsjöhult?

Allt började med att jag ville ha ett sommarhus. Vi hade två gemensamma kriterier för det blivande huset, det skulle vara äldre och i behov av kärlek och omvårdnad men ändå vara möjligt att använda och bo i direkt, enskilt läge i skogen samt max 1 timme från Norrköping. Utöver det drömde jag om ett gammalt hus med själ, slitna ytskikt efter generationers trampande över golv och öppnande av dörrar. Rickard, min sambo, som var mer praktisk inriktad satte som krav att det skulle finnas el, vatten och avlopp samt en sjö inom gångavstånd. Vid första anblick framstod det som att jag fick göra avkall på i princip alla mina krav. Huset var enligt visningsprospektet byggt 1939 och saknade både kakelugnar, breda golvtiljor och en ek. Men jag föll för huset ändå mycket pga platsen och för att det var fullt användbart som sommarställe utan att restaurera. Det vi inte visste då var att huset är byggt 1872 men renoverats på 40- och 70-talet.
Efterforskningar om husets historia har även resulterat i att vi idag vet att den tidigare gården Holmsjöhult legat här på samma plats sedan minst 1650. Så nu efter att vi lärt känna huset har vi upptäckt att det trots allt har en själ.

Vad är ert mål med renoveringen och att fokusera på byggnadsvård?

Vi hade redan från början en plan om att på sikt flytta hit permanent, så det ursprungliga målet var att få till ett fungerande hem, bl.a. saknades toalett och badrum i huvudbyggnaden. Vår önskan om ett äldre hus bottnade i en ambition att vårda och bevara men med vissa anpassningar för våra behov. Efter ett misslyckat fönsterrenoveringsprojekt, där ambitionsnivån var rätt men jag använde moderna material, vilket medförde att färgen släppte och allt behövde göras om året därpå, bestämde vi oss för att testa andra metoder. Vi köpte linoljefärg samt riktigt linoljekitt. Utöver det hittade jag facebookgrupper med byggnadsvårdstema, vi köpte böcker om hur man restaurerar äldre hus och läste på om olika metoder och lösningar. För oss är byggnadsvård ett synsätt och livsstil. Vi vill att huset ska stå kvar i ytterligare hundra år och fungera som ett sunt och välmående hem även för nästa generation. För det krävs att vi behandlar och restaurerar huset på ett hållbart och materialmässigt korrekt sätt.

Vad är roligast respektive svårast?

För oss innebär inte byggnadsvård att vi behöver göra avkall på något. Vi ville ha ett äldre hus att vårda och då är det för oss självklart att vara tidstrogna huset och välja material och byggdelar som passar husets karaktär både ut- och invändigt. Vi försöker göra så mycket som möjligt själva så svårast skulle jag säga är att få tiden att räcka till allt vi vill göra och måste få gjort. I övrigt är nog det svåraste att acceptera att bygga snett eftersom inget i övrigt i huset är rakt enligt vattenpasset. Roligast är att se hur ett projekt utvecklar sig från vision till färdigt resultat. Det kan vara att bygga  innerväggar med hjälp av lerklining eller att omvandla en till synes halvrutten pardörr, med spruckna glas, till sin forna glans och att därefter veta att det vi ser är något vi skapat själva. Dessutom är det fantastiskt roligt att utmana sig själv!

Publicerad den 18 juni 2022

Liknande artiklar

Hej livet nr 2 2022

Tema:

Livet består av både glädje och utmaningar men också uppförsbackar och nedförsbackar. Hej livet belyser livet och livsfrågor som många bär på. I det här numret får du möta vår talman Andreas Norlén, lära dig mer om Norrköpings spårvagnar, besöka Arkösund och fundera på betydelsen som ligger i ljus och mörker och mycket mer.

Bläddra i numret

Mer från Hej livet nr 2 2022