Drömmen om midsommar

Drömmen om midsommar

Salt sill, dans runt stången och sju sorters blommor under kudden. Många och brokiga är de traditioner som kantar Sveriges stora sommarfest på årets ljusaste dag. Men varför firar vi midsommar och vad har egentligen Johannes Döparen med det hela att göra?

Text Matilda Eklöf
Foto Wikimedia Commons, Pixabay och Matilda Eklöf

Midsommar är en traditionstyngd högtid och en av Sveriges populäraste traditioner. En inofficiell nationaldag som kommit att bli sinnebilden av Sverige både inrikes och utrikes. Det är lätt att tänka sig att midsommarfirandet alltid har sett ut och gått till så som vi firar den i dag med midsommarstång, dans och sill. Men sanningen är inte så enkel. Midsommartiden är en sammansmältning av både gamla och nya traditoner. Det är dessutom ofta svårt att se var den ena slutar och den andra börjar.

Johannes Döparen

Midsommarfirandet var ursprungligen en kyrkohögtid som sammanföll med firandet av Johannes Döparens födelsedag. I Lukasevangeliet nämns att Johannes föddes sex månader före Jesus. Därför firades Johannes Döparens dag alltid den 24 juni, ett halvår innan julafton.

Johannes Döparens dag är en av kyrkoårets äldsta helger och en av få födelsedagar som uppmärksammas inom kyrkan. Det vanligaste är att fira helgonens dödsdag snarare än den dag de föddes. Seden att fira Johannes Döparens dag upptogs redan på 400-talet, cirka hundra år efter att man började fira julen och Jesu födelse.

Midsommardagen firades tidigare alltid den 24 juni, i samband med Johannes döparens dag. Men 1952 flyttades firandet för att passa bättre in i arbetsveckan och midsommardagen infaller nu på en lördag mellan 20 och 26 juni. Svenska kyrkan fortsatte länge att fira Johannes döparens dag den 24 juni men sen 2003 infaller den på söndagen efter midsommardagen.

Midsommarstången

Idag är kanske den mest klassiska symbolen för midsommar just midsommarstången. Den kom troligen från Tyskland någon gång under medeltiden, även om det finns många olika teorier om dess ursprung. Troligt är dock att stången från början användes under firandet av första maj. Då ”majades” stången, alltså att den smyckade med löv. Därför kallas den ibland även för majstång.

Sveriges kyliga klimat gjorde det dock svårt att klä stången redan i maj. Löven hade inte slagit ut och det fanns få blommor att använda sig av till smyckningen. Därför flyttades traditionen med majstången till midsommar som låg bättre till på året.

Att majstången skulle vara en forntida fruktbarhetssymbol är en vanlig föreställning som dock saknar belägg. Denna myt uppkom troligtvis på 1800-talet i samband med att psykoanalysen och Sigmund Freuds teorier fick allt mer inflytande i samhället. En troligare förklaring är att stången som den ser ut idag är inspirerad av kristen symbolik och att formen ska föreställa ett kors. Den ursprungliga majstången hade dock inte formen av ett kors utan detta har uppkommit senare.

Flexibla traditioner

Att traditioner och riter flyttades mellan årstider eller slogs ihop på detta sätt var inget ovanligt. Snarare tvärtom. Många av de traditioner som vi idag ser som fasta och oflyttbara har tillkommit på just detta sätt. Traditioner tillkommer, traditioner försvinner och traditioner flyttas.

Dokument och berättelser från slutet av 1800-talet berättar exempelvis att det var tradition bland bondesamhället att midsommarfirandet inleddes med en ordentlig midsommarstädning. Golven skulle sopas och skuras, textilierna vädras, spisen skulle strykas med svärta och gårdsplanen göras iordning. Sedan smyckades det med blommor och löv både inomhus och utomhus. Golven ströddes med löv, lövruskor ställdes upp och festplatsen smyckades med blad och blommor.

Folktro

Bondesamhället ansåg att midsommarnatten var en av årets mest magiska nätter. Läkeväxter sas vara extra starka och midsommardaggen kunde göra en stark och frisk. Därför gick många barfota denna dag. Daggen samlades även in för att användas till bland annat brödbakning.

Midsommar sades också vara kärlekens högtid och kärleksspådomar var en populär underhållning. En del av dessa seder lever kvar än idag, bland annat att man ska plocka sju eller nio sorters blommor och lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med. Blommorna skulle plockas under tystnad för att inte bryta magin.

Små grodorna och gröt

Då som nu var det också vanligt med ringdans och sång som en del av midsommarfirandet. Den kanske främsta nationaldansen ”Små grodorna” är dock betydligt yngre än de flesta tror. Dansen skapades troligtvis på Nääs kursgård utanför Göteborg som en del av deras pedagogiska verksamhet och arbete för att bevara bondesamhällets kultur. ”Små grodorna” tryckes upp för första gången i boken ”Sånglekar från Nääs” så sent som 1922.

Även den idag traditionella midsommarmaten växte fram först under 1900-talet. Längre bak i tiden bestod maten av klassisk festmat så som gröt, fisk och fläsk. Sill, färskpotatis, jordgubbar, öl och brännvin som vi är vana vid att se på midsommarbordet idag är nyare inslag på menyn.

Bröllop och kransar

Under midsommar kunde det också ske så kallade ”lekbröllop” på vissa ställen i landet. Då valdes en midsommarbrud ut som kläddes fin och sen gick man från gård till gård och skramlade ihop till festen efteråt. Något annat som förekom var ”kransgillen” där man bildade par som dansade. Flickorna kunde binda kransar till pojkarna för att visa på att de var tillsammans.
Dessa traditioner, som mest uppehölls av ungdomarna, fick dock kritik av kyrkan och prästerna då det ansågs olämpligt. Traditionerna förändrades då men försvann aldrig helt. Midsommarkransen är idag en av midsommarens tydligaste symboler.

Publicerad den 18 juni 2021

Hej livet nr 2 2021

Tema: Livskraft

I numret med tema livskraft får du möta Tilda Schönbeck som gjort en fantastisk comeback efter den svåra olycka som förändrade livet. Vi besöker självhushållaren, funderar på det där med livslängd, pratar med Rolf om en livskraftig pension, lär oss mer om att möta naturen, och mycket mer!