Ett liv i symbios

Ett liv i symbios

Ju mer vi lär oss om träd och svampar, desto mer intressant blir det. Träd som kommunicerar, svamp som hjälper växter omkring sig. Vi mår också bra av att vara i skogen, även rent biologiskt. Men både skog och svamp kan bli farligt utan kunskap. Häng med in i skogen och lär dig mer!

Text och foto: Malin Singelsö

Skogen hjälper oss att varva ner och återhämta oss. Forskarna förklarar det med att naturen försätter oss i ett avslappnat tillstånd, genom en lagom mängd av stimuli och intryck som lugnar oss. Då får kroppen en chans att förbättra och bygga upp sitt skydd.
Stärkande fytoncider
När vi andas in frisk luft andas vi in så kallade fytoncider, ett ämne som träd och växter utsöndrar för att skydda sig själva från insekter. Dessa fytoncider har antibakteriella egenskaper som stärker vårt immunförsvar och gör att våra kroppar ökar aktiviteten av en typ av vit blodkropp som dödar infekterade celler.
Stressade, men friska, personer blir lugna av att vistas i skogen, visar studier. Träd har en förmåga att sänka vårt blodtryck och stressrelaterade hormoner som kortisol. 40 minuter i skogen räcker för att både puls och blodtryck ska gå ner.
Man har också sett att sjukhuspatienter som har utsikt mot natur och miljö återhämtar sig snabbare från operationer, jämfört med dem som inte har någon utsikt. Grönt är alltså inte bara skönt, det läker oss.
Ätbart i skogen
Många kombinerar gärna en skogspromenad med svamplockning. Det finns flera ätliga svampar och växter i skogen, men också giftiga sådana. De som är ätliga kallas matsvampar.
Svampar är en viktig grupp. De bryter ner organiskt material och hjälper många växter att ta upp näringsämnen genom så kallad mykorrhizasymbios. Svampar används också till mat och medicin och hjälper till vid framställningen av bröd, vin och öl.
Länge trodde man att svampar tillhörde växterna, men de är en helt egen evolutionär linje och är närmare släkting med djur än med växter. Det du ser av svampen är bara en liten del. Under jorden breder ett helt nätverk ut sig. Detta nätverk kallas för mycel och består av miljontals trådlika celler som kallas hyfer. Ett mycel kan vara mycket litet men också väldigt stort – i USA finns det en honungsskivling som har ett mycel som är 965 hektar och beräknas vara 2400 år gammalt.
Men svamp är inte det enda du kan äta i skogen. Har du till exempel provat att äta granskott eller harsyra?

Den misslyckade svampplockaren och andra lärdomar

Jag ville plocka ihop till en svampmacka och ett antal fina svampexemplar att fotografera och beskriva här till höger. Det gick så där. Från första skogen flydde jag och min hund efter att ha hört massa hundskall som lät som jakthundar. Vi provade sedan en annan barrskog som visserligen var vacker, men efterhand så kuperad att det mer blev bergsklättring än svamptur av det hela. Tredje och sista försöket ledde in i en skog där vi till slut fick vända för vegetationen var så tät. Och under dessa tre promenader såg jag exakt noll svampar värda att ta med hem. Några flugsvampar
och några oidentifierade maskätna soppar. Lägg till det en älgloppa och jag kände mig rejält uppgiven vad gäller svampplockning. Jag behövde kalla in en expert och ringde svampkonsulent Sofia Hallström.

Vad gick fel?

– Det har varit ganska torrt nu. Kantarellsäsongen började väldigt lovande med mycket växlande väder och en hel del regn. Men nu har det varit alltför torrt ett tag. Sedan är det svårare att hitta svamp i odlad skog också.Men det finns svamp! Jag hittade kantareller på vägen hem från jobbet i dag.

Du stannar och letar när du ser träd eller en biotop som ser lovande ut för svamp?

– Absolut, det händer ganska ofta, säger Sofia med ett skratt.

Men hur skulle du ha gått tillväga?

– Jag utgår ofta från vilken svamp jag vill plocka och så letar jag efter ställen där den borde trivas. Jag känner efter, kollar på skogens sammansättning. Äldre skog brukar vara bra, med en mix av äldre och yngre träd som släpper in lagom mycket ljus. Jag tycker naturreservat brukar vara bra också, även om det kanske rör sig lite mer människor där. Men man behöver öva lite helt enkelt. Men en del har svampställen där de vet att de hittar svamp, kanske till och med ärvda sådana.

Har du några tips på svampar som gillar vissa träd?

– Trattkantareller gillar tallar och nästan lite hedmark. Kantarellen gillar gran och ek. Svamp trumpetsvamp trivs med att växa vid hassel.

Om det kommer en rejäl rotblöta – hur länge måste man vänta på att svampen ska komma upp då?

– Det är lite olika. Kantareller är långsamma till exempel medan soppar som smörsopp och Karl-Johan nästan kan ploppa upp på en dag.

Hur lång är svampsäsongen?

– Om man går på lite olika svampar, så blir den sammantaget lång. Redan i maj kan du plocka vårmusseron. Sedan kantareller från juni, trattkantareller från september och någon månad framåt. Men det finns också vinterskivling som kommer först efter frosten, en orange liten svamp som växer på träd.

Är det något mer man ska tänka på?

– Ja, man behöver vara uppdaterad när det gäller svamp. Använder man en svampbok måste det vara en ny upplaga med den senaste kunskapen. Annars kan man använda svampguiden.com, där finns alltid det senaste. Idag vet man till exempel att man inte ska äta någon svamp rå, utan all svamp måste tillagas, till och med champinjoner. Och svamp behöver tillagas ganska länge. Själv gillar jag att steka den ganska hårt. Vi testade ett recept på en av utbildningarna jag gick för att bli svampkonsulent, där man blandade stekta kantareller, en fet yoghurt som exempelvis turkisk yoghurt, riven västerbottenost och kryddade med salt och peppar. Detta rullade man in i mjuka tacobröd och griljerade sedan i ugnen. Det var riktigt gott!

Tips 1

Sofia Hallström är svampkonsultent och medlem i Svampkonsulenternas riksförbund, svampkonsulent.se. För att bli svampkonsulent behöver man utbildning i svampkunskap och kan sedan ha lite olika inriktning, från att hålla kurser till utflykter och föredrag. Att ha koll på de senaste rönen är viktigt. Sofia tipsar, utöver webbsidan svampguiden.com, om boken
Ett Sammanvävt liv av Merlin Sheldrake.
– En helt fantastisk bok!

Tips 2

För den som inte vill vänta tills den blir en mästare på att hitta svamp i skogen finns det faktiskt andra lösningar. Man kan odla svamp hemma! För den som inte har trädgård kan man börja enklast möjligt med ett svamphus från svamphuset.com. Har man en trädgård kan man till exempel odla jättekragskivling. Svamphuset har kit för detta. Ytterligare en uppsida med svampodling är att om man samodlar med andra grödor, så kommer de växa bättre av att leva sammanvävt med svamparna.

Publicerad den 21 oktober 2024

Hej livet nr 2 2024

Tema:

Hej livet är ett livsfrågemagasin som handlar om livets upp och nedgångar, sådant som vi delar och sådant som kan lätta på bördor och inspirera. Men också om livet i Norrköping i stort och smått. Den här gången får du bland annat träffa Mats Willner, läsa mer om konceptet Innerstan och besöka Fotboll för alla. God läsning!