Slutet är nära
Förödande kometer, flodvågor och tekniska buggar. Människan har alltid fruktat och fascinerats av världens undergång. Men vad är det som gör att vi ständigt tycks blicka mot apokalypsen?
Förödande kometer, flodvågor och tekniska buggar. Människan har alltid fruktat och fascinerats av världens undergång. Men vad är det som gör att vi ständigt tycks blicka mot apokalypsen?
Ett följe med kronbrud och tärnor har i alla tider varit en mäktig syn. I norra Östergötland finns beskrivningar av hur brudpigorna kunde se ut i början av 1800-talet. De var nära på lika pyntade som bruden och hade som hedersuppdrag att hålla upp tyghimlen, eller brudpällen över brudparet under vigselceremonin. En dåtida tradition var [...]
Mikaelidagen - den helige Mikaels dag eller i folkmun Mickelmäss den 29 september var förr en viktig märkesdag. Den sågs som brytpunkten mellan sommar och höst. I det gamla bondesamhället skulle skörden ha tagits in senast den här dagen. Nu inföll friveckan då tjänstefolket kunde byta arbetsgivare om man så önskade. Egentligen den enda lediga helveckan under året för tjänstefolket. Att gå i bara de vita skjortärmarna i kyrkan, som under sommarhalvåret, var inte längre acceptabelt. Mikaelidagen är tillägnad ärkeängeln Mikael. Han var en av djävulens främste motståndare, men han framställs också med uppgiften att väga de dödas själar inför den yttersta domen. Därför är hans attribut vågskålen. Mikael är ett namn av hebreiskt ursprung, som betyder “vem är lik Gud”?
Apostladagen är en av kyrkans söndagar som sticker ut lite mellan sommarens alla trefaldighetssöndagar, som tillhör kyrkans vardagstid. Apostladagen kallades tidigare Persmäss i folkmun. De tio olika apostladagarna räknades som lätthelger eller halvhelger fram till 1772, då helgstatusen för dessa togs bort ur kalendern. När alla de olika apostladagarna hade tagits bort ville man ändå fira en apostladag. Tanken var att kunna fira alla apostlarna samtidigt. Det blev på den 29 juni som apostladagen föll, som tidigare hade varit Petri och Pauli dag.
Mellan 1874 och 1974 skickade Svenska kyrkan sammanlagt 814 missionärer till Afrika och Asien. De som åkte var alltifrån präster, läkare, ingenjörer och sjuksköterskor till diakoner, lärare, ekonomer och kommunikatörer. Och två tredjedelar var kvinnor. Det var ett farligt uppdrag, kantat av sjukdomar och dåtidens världsbild.
S:t Olai kyrka kallas ibland för Kröningskyrkan eftersom kung Gustaf IV Adolf och drottning Fredrika av Baden kröntes här år 1800. Femtusen kastmynt specialpräglades till kungaparets ära och slängdes ut till allmänheten. Folkmassan förväntades att plocka upp mynten som exklusiva souvenirer, men det sägs att Norrköpingsborna först inte förstod detta, utan stod trögfattade och glodde på mynten.
I och med Heliga Trefaldighets dag avslutas pingstfesten och nu börjar kyrkans vardagstid - den långa trefaldighetstiden. Trefaldighetstiden är en period med mindre och färre kyrkhögtider. Endast några få söndagar bryter av. På lördagskvällen innan Heliga trefaldighets dag, det vill säga på Trefaldighetsafton har det varit stor tradition att fira. Då skulle man besöka en trefaldighetskälla och dricka av källvattnet, vilket man trodde i det närmaste hade magiska egenskaper och läkande kraft. Just på Trefaldighetsafton infaller alltid fullmåne , vilket såklart adderar till de magiska egenskaperna.
När Bönsöndagens gudstjänst var slut gav sig församlingen ut i procession, för att visa att man nu skulle påbörja sin vandring. De kommande dagarna gick ett led med sockenbor över och längs med åkrar och vägar, runt hela sin socken. Prästen gick i täten och bar på ett kors, som ofta var svart och därför kallades de också Svarta korsets dagar i folkmun. Syftet var att be om Guds barmhärtighet och lova att leva i rättfärdighet. Prästen avslutade det hela med att välsigna hela församlingen inför det nya skördeåret.
Himmelstalunds Brunnssalong är en av Norrköpings äldsta byggnader och genom åren har den agerat som bland annat gudstjänstlokal, teater och beredskapsförråd. Efter att nästan ha förfallit under 1900-talet står salongen nu återigen inför en stor renovering. Hur kommer det gå och hur ser salongens historia ut?
När Norrköpings nya rådhus skulle byggas i början av 1900-talet var det inte bara jord och sand som grävdes fram. I leran på Tyska torget hittades också resterna av en harpun från stenåldern och skelettet från en säl. Ett bevis på Norrköpings långa koppling till vatten.
Hej Livet ges ut av Svenska kyrkan i Norrköping och ansvarig utgivare är kyrkoherde Katarina Wändahl. Hör gärna av dig med tankar och åsikter om innehållet i tidningen och här på webben eller tipsa om något vi borde skriva om.
© Svenska kyrkan i Norrköping | Hantering av personuppgifter
Hemsida av Bishop Media