Duvan har varit en del av människans historia under tusentals år. De har levererat krigshemligheter och kärleksbrev, stått som symbol för fred och renhet och varit ett älskat sällskapsdjur. I dag sitter de ensamma på våra torg och ses av de flesta som en sanitär olägenhet eller bara ohyra. Varför bryr vi oss inte längre [...]
Under 1600-talet svepte en aldrig tidigare skådad tulpanmani över Nederländerna. På nolltid blev de oansenliga tulpanlökarna en brännande het handelsvara med priser som snabbt steg till svindlade höjder. Världens första dokumenterade finansbubbla var ett faktum – frågan var bara när den skulle brista.
I år är det 100 år sedan Sveriges Radio startades och blev en självklar del av vardagen. Radion har följt med svenska folket genom vått och torrt, från världskrig till heliga melodikrysslördagar. Men vad har radion egentligen betytt för oss och har den spelat ut sin roll i dagens digitala samhälle?
Filosofen och vetenskapsmannen Karl Poppers teorier från tiden kring andra världskriget är högst aktuella än idag. I sin bok Det öppna samhället och dess fiender varnar han för att om ett öppet och tolerant samhälle i sin tolerans tillåter intoleranta rörelser att växa, så kommer det till slut leda till att det toleranta samhället kollapsar. För att förstå Karl Poppers teorier behöver man förstå vilken värld han levde i. Det öppna samhället måste inte vara perfekt, men ständigt möjligt att förbättra, menade han.
I hundra år har Svenska Lottakåren verkat för kvinnors engagemang i försvars- och säkerhetsfrågor och bidragit till Sveriges totalförsvar, även i tider när det inte var självklart att kvinnor skulle få delta försvaret. Vi mötte upp lottorna Ann Bark och Johanna Sühl i en vårig Vrinnevi skog för att lära oss mer om Lottakåren och [...]
I år är det 100 år sedan det stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925 ägde rum. Det kom att bli ett av de mest uppseendeväckande evenemangen i svensk historia och den första stora ekumeniska fredskonferensen på över 1000 år. Hundraårsjubileet 2025 uppmärksammas med ett stort ekumeniskt år. Men mötet 1925 hade lika gärna inte kunnat bli av. Om det inte vore för en väldigt envis ärkebiskop.
År 1613 började Johannisborg att byggas till “stadens prydnad och värn”, som hertig Johan av Östergötland uttryckte det. Idag står bara porttornet kvar av Johannisborgs slottsruin, strax bakom postterminalen. Under flera hundra år var det lämnat att förfalla och ansågs sakna värde. Borgen är ett välbevarat exempel på militär försvarsteknik i en stark utvecklingsfas. De flesta andra anläggningar uppförda av svenska staten vid samma tid har idag förstörts.
Andra söndagen i oktober är det Tacksägelsedagen. Enligt en lång tradition har detta varit en dag att tacka för skörd, svamp, frukt och alla andra naturens gåvor. I det gamla bondesamhället fanns en tradition att församlingsborna tog med sig lite av sin egen skörd till kyrkan. Alla bar gemensamt fram gåvorna till altaret, som smyckades vackert och med stor prakt. Det är nog nästan omöjligt att i vår tid helt leva sig in i den känsla av högtid och glädje som skördetiden måste ha inneburit. Idag kan vi ju lätt handla färsk mat året om. Man kan bara föreställa sig glädjen över en lyckad skörd som säkrade vinterns överlevnad.
Förödande kometer, flodvågor och tekniska buggar. Människan har alltid fruktat och fascinerats av världens undergång. Men vad är det som gör att vi ständigt tycks blicka mot apokalypsen?
Ett följe med kronbrud och tärnor har i alla tider varit en mäktig syn. I norra Östergötland finns beskrivningar av hur brudpigorna kunde se ut i början av 1800-talet. De var nära på lika pyntade som bruden och hade som hedersuppdrag att hålla upp tyghimlen, eller brudpällen över brudparet under vigselceremonin. En dåtida tradition var [...]
© Svenska kyrkan i Norrköping | Hantering av personuppgifter
Hemsida av Bishop Media
