Från och med april kan den som blickar upp mot Matteus kyrka i Folkparken få se klocktornets rosettfönster upplyst inifrån. Något som inte har hänt på många decennier eftersom fönstret har varit igensatt. Samtidigt påbörjas en omfattande renovering av kyrkans blyinfattade korfönster.
I Kimstad kyrka hänger en utsmyckning av ovanligare slag i en av takkronorna. Det är en ståtlig hjorthornskrona monterad på en trätallrik med text och bild av två änglar och ett porträtt av en flicka.
Numera tänker väl knappast någon på att fira Trefaldighetsafton. Annat var det i det gamla bondesamhället. I Kvarsebo finns än idag en trefaldighetskälla kvar och kan vara en vacker och intressant plats att bege sig för sommarens utflykter. Källan renoverades år 2002 under ledning av Kvarsebo hembygdsförening och ger ännu ett järnrikt vatten.
Många tror att dopklänningar alltid har varit vita, men faktum är att de förr kunde vara rejält färggranna och utsmyckade. För ett par hundra år sedan fanns tradition med dekorerade doppåsar eller dopkläden. Barnen döptes tidigare än idag, helst inom sex dagar, och låg lindade i påsen.
Andra söndagen i oktober är det Tacksägelsedagen. Enligt en lång tradition har detta varit en dag att tacka för skörd, svamp, frukt och alla andra naturens gåvor. I det gamla bondesamhället fanns en tradition att församlingsborna tog med sig lite av sin egen skörd till kyrkan. Alla bar gemensamt fram gåvorna till altaret, som smyckades vackert och med stor prakt. Det är nog nästan omöjligt att i vår tid helt leva sig in i den känsla av högtid och glädje som skördetiden måste ha inneburit. Idag kan vi ju lätt handla färsk mat året om. Man kan bara föreställa sig glädjen över en lyckad skörd som säkrade vinterns överlevnad.
I Kullerstad kyrkas ägo finns en textil skatt bevarad i form av en brudpäll. Förr hörde det till vanlig sed att brudpigor och brudsvennar höll upp en vacker tyghimmel över ett brudpar som gifte sig. Något som idag nästan helt har fallit i glömska. En brudpäll kunde se ut på många olika sätt, men gemensamt var att den var sydd av det vackraste och dyrbaraste tyg som kunde uppbringas.
Ett följe med kronbrud och tärnor har i alla tider varit en mäktig syn. I norra Östergötland finns beskrivningar av hur brudpigorna kunde se ut i början av 1800-talet. De var nära på lika pyntade som bruden och hade som hedersuppdrag att hålla upp tyghimlen, eller brudpällen över brudparet under vigselceremonin. En dåtida tradition var [...]
Genom historien har det funnits starka traditioner kring sorg. Bland annat har man uttryckt sorgen genom sina kläder. Man kunde signalera hur nära man hade stått den person som gått bort och hur länge man hade haft sorg. På flera håll i Sverige, bland annat från Risinge i norra Östergötland, finns beskrivningar av en fascinerande sorgdräkt med mycket gamla anor. Som sorgkläder bars, utom den svarta klädningen, även vitt tätt förkläde med bred fåll och liknande halsduk samt ett vitt huvudkläde, neddraget i pannan och styvt stärkt, så att det stod fram som en skärm för panna och ögon.
Kyrkklockorna i Stadstornet ljuder igen. Lagom till sommaren blev det klartecken för klockorna att åter få ringa. I Stadstornet finns tre klockor, varav den största väger tre ton. Historiskt ringdes själaringning, vilket var ett meddelande till allmänheten att någon församlingsbo hade avlidit. Förr gjordes det så snart ett dödsfall hade blivit känt och kunde ange vilket kön och vilken status som den avlidne hade haft. Det var vanligt att lillklockan användes för kvinnor och storklockan för män och för högt uppsatta personer kunde klockringningarna vara både långa och avancerade.
Mikaelidagen - den helige Mikaels dag eller i folkmun Mickelmäss den 29 september var förr en viktig märkesdag. Den sågs som brytpunkten mellan sommar och höst. I det gamla bondesamhället skulle skörden ha tagits in senast den här dagen. Nu inföll friveckan då tjänstefolket kunde byta arbetsgivare om man så önskade. Egentligen den enda lediga helveckan under året för tjänstefolket. Att gå i bara de vita skjortärmarna i kyrkan, som under sommarhalvåret, var inte längre acceptabelt. Mikaelidagen är tillägnad ärkeängeln Mikael. Han var en av djävulens främste motståndare, men han framställs också med uppgiften att väga de dödas själar inför den yttersta domen. Därför är hans attribut vågskålen. Mikael är ett namn av hebreiskt ursprung, som betyder “vem är lik Gud”?
© Svenska kyrkan i Norrköping | Hantering av personuppgifter
Hemsida av Bishop Media
