Hur firades Mikaelidagen förr?

Mikaelidagen - den helige Mikaels dag eller i folkmun Mickelmäss den 29 september var förr en viktig märkesdag. Den sågs som brytpunkten mellan sommar och höst. I det gamla bondesamhället skulle skörden ha tagits in senast den här dagen. Nu inföll friveckan då tjänstefolket kunde byta arbetsgivare om man så önskade. Egentligen den enda lediga helveckan under året för tjänstefolket. Att gå i bara de vita skjortärmarna i kyrkan, som under sommarhalvåret, var inte längre acceptabelt. Mikaelidagen är tillägnad ärkeängeln Mikael. Han var en av djävulens främste motståndare, men han framställs också med uppgiften att väga de dödas själar inför den yttersta domen. Därför är hans attribut vågskålen. Mikael är ett namn av hebreiskt ursprung, som betyder “vem är lik Gud”?

Hur firades Mikaelidagen förr?

Morsmäss

Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa, kallad “Morsmäss” i folkmun. Det var jungfru Marias födelsedag man firade, en av flera mariamässor som numera har tagits bort. Innan reformationen fanns ett flertal Mariadagar spridda över året. Den mariahögtid som finns kvar idag är Jungfru Marie bebådelsedag, även kallad Vårfrudagen/Våffeldagen. Även på Kyndelsmässodagen har det tidigare firats en mariadag, vilket i viss mån har blivit återupptäckt. 

Morsmäss

Apostladagen

Apostladagen är en av kyrkans söndagar som sticker ut lite mellan sommarens alla trefaldighetssöndagar, som tillhör kyrkans vardagstid. Apostladagen kallades tidigare Persmäss i folkmun. De tio olika apostladagarna räknades som lätthelger eller halvhelger fram till 1772, då helgstatusen för dessa togs bort ur kalendern. När alla de olika apostladagarna hade tagits bort ville man ändå fira en apostladag. Tanken var att kunna fira alla apostlarna samtidigt. Det blev på den 29 juni som apostladagen föll, som tidigare hade varit Petri och Pauli dag.

Apostladagen

Kröningsmyntet

S:t Olai kyrka kallas ibland för Kröningskyrkan eftersom kung Gustaf IV Adolf och drottning Fredrika av Baden kröntes här år 1800. Femtusen kastmynt specialpräglades till kungaparets ära och slängdes ut till allmänheten. Folkmassan förväntades att plocka upp mynten som exklusiva souvenirer, men det sägs att Norrköpingsborna först inte förstod detta, utan stod trögfattade och glodde på mynten.

Kröningsmyntet

Heliga trefaldighets dag

I och med Heliga Trefaldighets dag avslutas pingstfesten och nu börjar kyrkans vardagstid - den långa trefaldighetstiden. Trefaldighetstiden är en period med mindre och färre kyrkhögtider. Endast några få söndagar bryter av. På lördagskvällen innan Heliga trefaldighets dag, det vill säga på Trefaldighetsafton har det varit stor tradition att fira. Då skulle man besöka en trefaldighetskälla och dricka av källvattnet, vilket man trodde i det närmaste hade magiska egenskaper och läkande kraft. Just på Trefaldighetsafton infaller alltid fullmåne , vilket såklart adderar till de magiska egenskaperna.

Heliga trefaldighets dag

Bönsöndagen och gångdagarna

När Bönsöndagens gudstjänst var slut gav sig församlingen ut i procession, för att visa att man nu skulle påbörja sin vandring. De kommande dagarna gick ett led med sockenbor över och längs med åkrar och vägar, runt hela sin socken. Prästen gick i täten och bar på ett kors, som ofta var svart och därför kallades de också Svarta korsets dagar i folkmun. Syftet var att be om Guds barmhärtighet och lova att leva i rättfärdighet. Prästen avslutade det hela med att välsigna hela församlingen inför det nya skördeåret. 

Bönsöndagen och gångdagarna

Långfredagen förr och nu

Minns du hur långfredagen var när du var liten? Långfredagen är en dag där traditionerna har förändrats mycket under den senaste tiden. Men ända in på 1900-talet bar man gärna svarta kläder och alla affärer hölls stängda. Läs den webbexklusiva artikeln på hejlivet.se om ”Långfredagen förr och nu” och få en inblick i hur det kunde se ut på en långfredagsgudstjänst förr. Vi har lyft fram en traditionell kyrkdräkt från mitten av 1800-talet, som vi har fotograferat i Kullerstad kyrka.

Långfredagen förr och nu

Dräktsömnad

Idag ärver många människor en folkdräkt och vill ha den ändrad för att passa egna mått. Eller så vill man komplettera dräkten med några nysydda dräktplagg. Kerstin får många frågor om man får göra som man vill med en dräkt. Om hur man bär dräkten på ett korrekt sätt. Många är rädda för att bära folkdräkt. Det kan vara väldigt laddat. – Jag brukar rekommendera att man sätter sig in i det dräktområdes traditioner där man har sin dräkt ifrån. Men man ska veta att de flesta av folkdräkterna också en gång har blivit ihopplockade och bestämda i en särskild variant av någon. De speglar inte alltid hur det faktiskt har varit. Så vad är rätt och fel? Är det hur det ursprungligen har varit, eller hur man bestämde långt senare under 1900- talet, när man satte ihop folkdräkterna? Vi får också ny kunskap om det ursprungliga dräktbärandet idag, genom forskning.

Dräktsömnad

Glimmande bågar

Matteus kyrka byggdes under slutet av 1800-talet och något decennium senare installerades de ljusbågar som kom att bli till inspiration för kyrkoherde Edvard Evers. Ljusbågarna går längs med valven i taket och är gjorda av munblåst glas. Med åren slocknade lamporna en efter en tills man kände sig tvungen att släcka ner ljusbågarna helt. Man ville inte byta ut de äldre lamporna mot nya och tur var väl det, för idag är de munblåsta glasen bevarade. Under förra året renoverades Matteus kyrka och man väckte då ljusbågarna till liv igen genom att trä moderna LED-lampor igenom slingorna.

Glimmande bågar
Hej Livets logotyp vit version
Logotyp för Svenska kyrkan i Norrköping

Tankar och tips

Hej Livet ges ut av Svenska kyrkan i Norrköping och ansvarig utgivare är kyrkoherde Katarina Wändahl. Hör gärna av dig med tankar och åsikter om innehållet i tidningen och här på webben eller tipsa om något vi borde skriva om.

Kontaktuppgifter

Håll dig uppdaterad

© Svenska kyrkan i Norrköping | Hantering av personuppgifter

Hemsida av Bishop Media

Till toppen