I hundra år har Svenska Lottakåren verkat för kvinnors engagemang i försvars- och säkerhetsfrågor och bidragit till Sveriges totalförsvar, även i tider när det inte var självklart att kvinnor skulle få delta försvaret. Vi mötte upp lottorna Ann Bark och Johanna Sühl i en vårig Vrinnevi skog för att lära oss mer om Lottakåren och [...]
År 1613 började Johannisborg att byggas till “stadens prydnad och värn”, som hertig Johan av Östergötland uttryckte det. Idag står bara porttornet kvar av Johannisborgs slottsruin, strax bakom postterminalen. Under flera hundra år var det lämnat att förfalla och ansågs sakna värde. Borgen är ett välbevarat exempel på militär försvarsteknik i en stark utvecklingsfas. De flesta andra anläggningar uppförda av svenska staten vid samma tid har idag förstörts.
Andra söndagen i oktober är det Tacksägelsedagen. Enligt en lång tradition har detta varit en dag att tacka för skörd, svamp, frukt och alla andra naturens gåvor. I det gamla bondesamhället fanns en tradition att församlingsborna tog med sig lite av sin egen skörd till kyrkan. Alla bar gemensamt fram gåvorna till altaret, som smyckades vackert och med stor prakt. Det är nog nästan omöjligt att i vår tid helt leva sig in i den känsla av högtid och glädje som skördetiden måste ha inneburit. Idag kan vi ju lätt handla färsk mat året om. Man kan bara föreställa sig glädjen över en lyckad skörd som säkrade vinterns överlevnad.
Förödande kometer, flodvågor och tekniska buggar. Människan har alltid fruktat och fascinerats av världens undergång. Men vad är det som gör att vi ständigt tycks blicka mot apokalypsen?
Ett följe med kronbrud och tärnor har i alla tider varit en mäktig syn. I norra Östergötland finns beskrivningar av hur brudpigorna kunde se ut i början av 1800-talet. De var nära på lika pyntade som bruden och hade som hedersuppdrag att hålla upp tyghimlen, eller brudpällen över brudparet under vigselceremonin. En dåtida tradition var [...]
Mikaelidagen - den helige Mikaels dag eller i folkmun Mickelmäss den 29 september var förr en viktig märkesdag. Den sågs som brytpunkten mellan sommar och höst. I det gamla bondesamhället skulle skörden ha tagits in senast den här dagen. Nu inföll friveckan då tjänstefolket kunde byta arbetsgivare om man så önskade. Egentligen den enda lediga helveckan under året för tjänstefolket. Att gå i bara de vita skjortärmarna i kyrkan, som under sommarhalvåret, var inte längre acceptabelt. Mikaelidagen är tillägnad ärkeängeln Mikael. Han var en av djävulens främste motståndare, men han framställs också med uppgiften att väga de dödas själar inför den yttersta domen. Därför är hans attribut vågskålen. Mikael är ett namn av hebreiskt ursprung, som betyder “vem är lik Gud”?
Apostladagen är en av kyrkans söndagar som sticker ut lite mellan sommarens alla trefaldighetssöndagar, som tillhör kyrkans vardagstid. Apostladagen kallades tidigare Persmäss i folkmun. De tio olika apostladagarna räknades som lätthelger eller halvhelger fram till 1772, då helgstatusen för dessa togs bort ur kalendern. När alla de olika apostladagarna hade tagits bort ville man ändå fira en apostladag. Tanken var att kunna fira alla apostlarna samtidigt. Det blev på den 29 juni som apostladagen föll, som tidigare hade varit Petri och Pauli dag.
Mellan 1874 och 1974 skickade Svenska kyrkan sammanlagt 814 missionärer till Afrika och Asien. De som åkte var alltifrån präster, läkare, ingenjörer och sjuksköterskor till diakoner, lärare, ekonomer och kommunikatörer. Och två tredjedelar var kvinnor. Det var ett farligt uppdrag, kantat av sjukdomar och dåtidens världsbild.
S:t Olai kyrka kallas ibland för Kröningskyrkan eftersom kung Gustaf IV Adolf och drottning Fredrika av Baden kröntes här år 1800. Femtusen kastmynt specialpräglades till kungaparets ära och slängdes ut till allmänheten. Folkmassan förväntades att plocka upp mynten som exklusiva souvenirer, men det sägs att Norrköpingsborna först inte förstod detta, utan stod trögfattade och glodde på mynten.
I och med Heliga Trefaldighets dag avslutas pingstfesten och nu börjar kyrkans vardagstid - den långa trefaldighetstiden. Trefaldighetstiden är en period med mindre och färre kyrkhögtider. Endast några få söndagar bryter av. På lördagskvällen innan Heliga trefaldighets dag, det vill säga på Trefaldighetsafton har det varit stor tradition att fira. Då skulle man besöka en trefaldighetskälla och dricka av källvattnet, vilket man trodde i det närmaste hade magiska egenskaper och läkande kraft. Just på Trefaldighetsafton infaller alltid fullmåne , vilket såklart adderar till de magiska egenskaperna.
© Svenska kyrkan i Norrköping | Hantering av personuppgifter
Hemsida av Bishop Media
