Långfredagen förr och nu

Långfredagen förr och nu

Långfredagen har länge haft stor betydelse för oss människor. Ända in på 1900-talet bar man gärna svarta kläder för att uttrycka det allvar som dagen innebar. Alla affärer hölls stängda och det rådde till och med nöjesförbud enligt svensk lag ända fram till år 1969 då lagen avskaffades. Lagen gällde för alla offentliga tillställningar, som till exempel dans, restaurang eller bio.

Text Annelie Tollerå
Foto Matilda Eklöf

I många familjer förbjöds barnen att gå ut och leka med kompisar. I hemmen skulle allt vara allvarligt och stilla. Bara nödvändiga sysslor fick utföras och inget frosseri fick förekomma. Maten skulle hållas enkel. Människor berättar att man gärna åt gädda eller karpfisk den här dagen, just eftersom många inte tyckte att det var särskilt god mat.

Sorgedag

I kristen tradition korsfästes Jesus på långfredagen och dagen är tillägnad minnet av hans lidande och död. Dagen blev en helgdag i Sverige på 1770-talet och på kontinenten redan på 1600-talet och är inom kristendomen en sorgedag. Därav bärandet av svarta kläder. Att bära svarta kläder vid personlig sorg var en stark tradition från slutet av 1700-talet i vissa fall långt in på 1900-talet. 

Användandet av huckle

De norra delarna av Östergötlands landsbygd var man allra mest konservativ när det gäller ett ritualiserat klädbruk. Kyrkdräkten var svart med vita detaljer. På 1840-talet vände folklivsforskarna blickarna mot Skedevi kyrka, som de fann särskilt intressant. Här använde kvinnorna ännu traditionellt, vitt huckle. Folklivsforskarna konstaterade att traditionen då var under upplösning. Ungefär hälften av kvinnorna använde de vita hucklena, medan hälften hade övergått till den då moderna så kallade bindmössan. 

Unik gudstjänst

Det omnämns att gudstjänsten skulle vara längre än vanligt, vilket man gissar kan vara en av förklaringarna till benämningen “långfredag”. Än idag är det vanligt att inte använda musikinstrument eller orgel och att framföra sång och psalmer utan ackompanjemang, för att uppnå en stilla och allvarlig stämning i gudstjänsten.

Långfredagsgudstjänsten är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har tagits bort. Allvaret understryks av att altaret är avklätt, sånär som på fem röda rosor som symboliserar de sår Jesus fick då han korsfästes. Den liturgiska färgen är svart, vilket innebär att många av de kyrkotextilier som används är svarta.

Folkliga föreställningar

Det har kretsat en del folkliga föreställningar kring långfredagen. På vissa håll sades att man inte fick använda några vassa eller spetsiga föremål, för att det påminde om Jesu spikar på korset. 

Under 1700-tal och 1800-tal förekom risning, som ett sätt att påminna om Jesus lidande. Det har funnits många varianter på risningstemat. Från början en sed som relaterar till medeltidens självpiskning för bot och bättring hos vissa extrema kristna rörelser. En allvarlig tradition, som slutligen blev mer gladlynt och skämtsam där man på skoj jagade exempelvis den som sovit längst på morgonen, med riset. Idag ställer vi nog hellre riset på bordet och dekorerar det vackert. 

Långfredagen idag

Under de senaste decennierna har prägeln på långfredagen förändrats mycket. För många är det framför allt en ledig dag och inte mycket mer. Borta är de svarta kläderna och vi kan handla i de flesta affärer, om än med helgdagens öppettider. Skillnaden mot årets övriga dagar har slätats ut. Vi kan äta semlor under hela perioden före påsk, där man tidigare höll hårdare på fastan. Tiderna förändras och traditionerna med dem och frågan är, som alltid, om det verkligen var bättre förr.

 

Fotograferingen “Långfredagsgudstjänsten förr” är genomförd i Kullerstad kyrka. Dräkterna är komponerade och visade av Annelie Tollerå och Karin Ekstedt. Präst i kaftan är vår pastorsadjunkt Roger Karlsson. Matilda Eklöf är fotograf. Fotografering är inte gjord för att vara helt autentisk, utan av mer utforskande karaktär.

Publicerad den 6 april 2023

Hej livet nr 1 2023

Tema:

Hej Livet är Svenska kyrkan i Norrköpings omtyckta magasin, där vi vill lyfta livsfrågor och annat som rör oss Norrköpingsbor. Det är ett magasin för alla, både medlemmar och icke medlemmar. I det pinfärska vårnumret möter vi bland annat Christine Karmfalk, VD på Kolmårdens djurpark, Vidar Olsson, som har lego som yrke efter vinsten i Legomasters 2021 och Fredrik Anderberg, som spelar i SON och brinner för barockens musik. God läsning!